En svensk nationell AI-anläggning: kostnad och realistisk omfattning

• 1. Elanvändningen bör räknas något tydligare.
• – 40–50 MW under årets alla 8 760 timmar motsvarar 0,35–0,44 TWh.
• – 200–230 MW motsvarar 1,75–2,01 TWh.
• – De tidigare intervallen 0,3–0,4 respektive 1,6–2,0 TWh förutsätter att anläggningen inte alltid går med full effekt.
• 2. EU-stödet gäller högst 17 procent av relevant IT-investering – inte 17 procent av hela projektkostnaden.

För en fullskalig anläggning gäller:

• Fas 1: högst 200 miljoner euro från EU, cirka 2,2 miljarder kronor, som ska matchas nationellt.
• Fas 2: ytterligare högst 800 miljoner euro, cirka 8,9 miljarder kronor, villkorat av EU:s kommande långtidsbudget.
• Totalt EU-tak: en miljard euro, cirka 11,1 miljarder kronor, men aldrig mer än 17 procent av relevant IT-CAPEX. EuroHPC:s fullständiga upphandlingsunderlag

• 3. Kostnaden för hårdvaruförnyelse är en beräkning.

EU kräver en femårig totalkostnadsberäkning som omfattar framtida hårdvarubyten eller avveckling. Men EU anger inte att all hårdvara måste bytas efter exakt tre till fem år. Formuleringen bör därför vara ”planeringsantagande”, inte ett säkert faktum.

• 4. Google anger inte 2028 i sitt officiella pressmeddelande.

Google bekräftar byggstart den 2 juni 2026, men publicerar varken investeringsbelopp eller öppningsår. Vill du hålla dig till förstahandskällor bör ”planerad drift 2028” strykas. Googles pressmeddelande om Horndal

Underlag för beräkningarna

100 000 processorer

EuroHPC definierar en fullskalig AI-gigafabrik som minst 100 000 avancerade AI-acceleratorer, räknade som H100-ekvivalenter. Fas 1 ska omfatta minst 40 000. EuroHPC:s upphandling

Effektbehovet 200–230 MW

Nvidias dokumentation anger:

• 72 GPU:er per GB200 NVL72-rack.
• Cirka 120 kW per rack.
• Vätskekylning ingår i konstruktionen.

Beräkningen blir:

• 100 000 ÷ 72 = cirka 1 389 rack.
• 1 389 × 120 kW = cirka 167 MW för beräkningsracken.
• Nätverk, lagring, kylning och övrig infrastruktur för upp totalen till uppskattningsvis 200–230 MW. Nvidias tekniska dokumentation

För 20 000 processorer blir motsvarande rena rackeffekt cirka 33 MW och det uppskattade totala effektbehovet 40–50 MW.

Stargate Norway bekräftar storleksordningen: 100 000 Nvidia-GPU:er, 230 MW inledningsvis och möjlighet till ytterligare 290 MW, alltså totalt 520 MW. OpenAI om Stargate Norway

Investeringsintervallet 75–125 miljarder kronor

Detta är ett beräknat intervall som framför allt stöds av följande jämförelser:

• EuroHPC uppskattar att en AI-gigafabrik kräver investeringar på minst 4–5 miljarder euro, cirka 44–56 miljarder kronor. Detta är en lägsta indikativ nivå, inte ett fast pris. EuroHPC:s upphandlingsunderlag
• Stargate Norways partner har avsatt omkring en miljard dollar för den första etappen på endast 20 MW. Nscale, Aker och OpenAI
• Microsoft investerar 33,7 miljarder kronor i svensk moln- och AI-infrastruktur och installerar 20 000 avancerade GPU:er. Microsoft Sverige
• Brookfield planerar investeringar på upp till 95 miljarder kronor i Strängnäs och en utbyggnad från 300 till 750 MW under 10–15 år. Brookfields fullständiga pressmeddelande

Därför är 75–125 miljarder ett försvarbart planeringsintervall, men inte ett offentligt prisförslag.

Kostnadsfördelningen

Beloppen för servrar, nätverk, datahallar, kylning och säkerhet är egna kalkylposter. EuroHPC bekräftar däremot vilka kostnadsslag som måste ingå:

• GPU:er, CPU:er och minne.
• Högpresterande lagring.
• Interna nätverk och switchar.
• Rack och racknära elförsörjning.
• Kylsystem.
• Systemprogramvara, molnplattform och licenser.

Detta framgår av bilaga 4 i EuroHPC:s upphandlingsunderlag.

Elektriciteten

Elkostnaden 0,8–1,35 miljarder kronor är vanlig multiplikation:

• 1,8 miljarder kWh × 0,45 kronor = 810 miljoner kronor.
• 1,8 miljarder kWh × 0,75 kronor = 1,35 miljarder kronor.

Priset 45–75 öre per kWh är ett planeringsantagande. SCB redovisar handelspris, nätpris och totalpris för svenska företagskunder, men ett så stort datacenter skulle sannolikt förhandla egna elavtal och nätvillkor. SCB:s elpriser för företagskunder

Källor för de svenska projekten

• Mimer: total budget 29,76 miljoner euro, hälften från EuroHPC och hälften från Vetenskapsrådet. Det motsvarar cirka 330 miljoner kronor med använd växelkurs. EuroHPC om Mimer
• Evroc, Arlandastad: planerad investering 600 miljoner euro, 18 MW och plats för upp till 16 000 GPU:er. Evrocs projektpresentation
• Meta, Luleå: mer än 8,7 miljarder kronor investerade och över 300 heltidsanställda. Metas faktablad om Luleå
• Mistral AI och EcoDataCenter: cirka 12,8 miljarder kronor i svensk digital infrastruktur, med storskalig AI-kapacitet i Borlänge. EcoDataCenters pressmeddelande
• Microsoft: 33,7 miljarder kronor och 20 000 avancerade GPU:er i Sandviken, Gävle och Staffanstorp. Microsoft Sverige
• AWS: mer än 39 miljarder kronor sedan 2017 i AWS-regionen med datacenter i Eskilstuna, Katrineholm och Västerås. Amazon om investeringarna i Sverige
• Brookfield, Strängnäs: upp till 95 miljarder kronor; planerad utbyggnad från 300 till 750 MW. Brookfield
• Google, Horndal: byggstart den 2 juni 2026, 100 planerade heltidsarbeten och tusentals arbetstillfällen under byggandet. Något totalt investeringsbelopp anges inte. Google

Elsystemet i norra Sverige

Svenska kraftnät bekräftar:

• Kraftigt stigande efterfrågan i Norrbotten och Västerbotten.
• Behov av både nätutbyggnad, ny elproduktion och flexibilitet.
• Målet att öka kapaciteten genom Snitt 1 från 3 300 till 5 500 MW senast 2035. Svenska kraftnät om Norrbotten och Västerbotten

Svenska kraftnäts långsiktiga analys räknar dessutom med att svenska datacenters elanvändning kan öka från cirka 2,5 TWh 2026 till mellan 8,8 och 40,9 TWh år 2050, beroende på scenario. Långsiktig marknadsanalys 2026

Sveriges och EU:s beslut

• Regeringen gav den 30 juli 2026 Skatteverket i uppdrag att delta i en gemensam EuroHPC-upphandling och medfinansiera tillgång till en AI-gigafabrik i Finland. Sveriges regering
• EU:s utlysning öppnade den 30 juli 2026, stänger den 12 november 2026 och omfattar upp till sju AI-gigafabriker. Beslut väntas i början av 2027 och drift ska kunna inledas inom 18 månader efter avtal. EuroHPC
• Satsningen omfattar upp till 10 miljarder euro i offentlig finansiering och förväntas frigöra minst 20 miljarder euro i privata investeringar. EU-kommissionen
• Regeln om högst 17 procent av IT-CAPEX, nationell matchning och konsortiets ansvar för återstående investering och drift finns i EU-förordning 2026/150.
• Växelkursen 11,0885 kronor per euro den 28 augusti 2026 finns hos Europeiska centralbanken.

Källnot att lägga in i dokumentet

Kostnadsintervallen i denna text är scenarioberäkningar, inte offererade priser. De bygger på EuroHPC:s krav och finansieringsmodell, Nvidias tekniska data för GB200 NVL72, offentliggjorda investeringar från Microsoft, Brookfield, Evroc, Mistral AI, AWS och Meta samt Stargate Norway. Elanvändningen har beräknats genom effekt multiplicerad med årets 8 760 timmar. Den årliga totalkostnaden omfattar drift, elektricitet och en planeringsreserv för framtida hårdvarubyten. Alla belopp är avrundade till 2026 års prisnivå.

Vad som redan händer i Sverige

Jämförelserna kräver viss försiktighet: vissa offentliggjorda belopp omfattar processorer, byggnation och drift, medan andra endast gäller särskilda delar av anläggningarna.

AWS, Microsoft, Google och Meta tillför värdefull infrastruktur till Sverige. Men deras maskiner förblir företagens egendom, och kapaciteten, mjukvaran och prioriteringarna kontrolleras av dessa företag.

En svensk statlig anläggning skulle ha ett annat syfte: garanterad svensk tillgång när kapaciteten är knapp, svensk kontroll över fördelningen och kapacitet för projekt som är ekonomiskt eller strategiskt viktiga även när de inte omedelbart är lönsamma.

Är norra Sverige rätt plats?

Förmodligen – men nätanslutningen är viktigare än det genomsnittliga elpriset.

Norra Sverige erbjuder:

• Historiskt lägre grossistpriser på el.
• Vattenkraft och annan fossilfri elproduktion.
• Kallt klimat och effektiv kylning.
• Mark för framtida utbyggnad.
• Befintlig erfarenhet av industri och datacenter.
• Möjliga anslutningar till arktiska fiberförbindelser.

Men det vanliga politiska påståendet att ”det finns gott om billig el i norr” håller på att bli farligt förenklat. Stål, vätgas, gruvor, batteritillverkning och andra industriprojekt konkurrerar om samma el.

Svenska kraftnät uppger att efterfrågan på el i Norrbotten och Västerbotten väntas öka kraftigt och att det kommer att krävas både förstärkningar av elnätet, ny elproduktion och ökad flexibilitet. De nuvarande planerna syftar till att öka överföringskapaciteten i norr, bland annat genom att höja kapaciteten genom Snitt 1 från 3 300 MW till 5 500 MW fram till 2035. Svenska kraftnät

Sverige bör därför i första hand leta efter:

• En befintlig industriplats med en säkrad nätanslutning på 100–250 MW.
• Två oberoende fiberförbindelser med hög kapacitet.
• Närhet till fjärrvärmenät, växthus eller industri som kan använda spillvärmen.
• Utrymme för vätskekylning och senare byggnadsetapper.
• Tillgång till teknisk arbetskraft och transporter.
• En andra, mindre anläggning på annan plats i Sverige för att skapa motståndskraft.

En helt ny plats som väljs enbart för att den ligger i elområde SE1 kan få vänta i flera år på sin nätanslutning – längre än den användbara livslängden för de processorer som ursprungligen planerades för anläggningen.

Vad Sverige gör i dag

Sverige har redan Mimer vid Linköpings universitet, som samfinansieras av Sverige och EuroHPC. Systemet, som kostar omkring 330 miljoner kronor, riktar sig främst till små och medelstora företag, nystartade företag och forskare. Det är viktigt, men det är en AI-fabrik i forskningsskala snarare än en nationell industriell samhällsresurs.

Ännu viktigare är att den svenska regeringen den 30 juli 2026 gav Skatteverket i uppdrag att delta i en EuroHPC-upphandling och medfinansiera svensk tillgång till en AI-gigafabrik i Finland. Den offentliggjorda politiken innebär alltså att Sverige köper tillgång till finländsk kapacitet, i stället för att bygga huvudanläggningen i Sverige. Sveriges regering

Ditt förslag är mer ambitiöst: Sverige skulle behålla den fysiska tillgången, arbetstillfällena, den tekniska kompetensen och den strategiska kontrollen inom landet.

Möjligheten inom EU

Tidpunkten är ovanligt gynnsam. EU öppnade den 30 juli 2026 sin utlysning för upp till sju AI-gigafabriker. Sista ansökningsdag är den 12 november 2026, och urvalet väntas ske i början av 2027. EU räknar med att offentlig finansiering ska frigöra minst 20 miljarder euro i privata investeringar. EuroHPC:s utlysning

Inom programmet gäller följande:

• EU:s stöd kan ges i form av garanterade köp av beräkningskapacitet.
• Ett deltagande land måste bidra med minst lika mycket som EU.
• EU:s bidrag kan motsvara upp till 17 procent av de relevanta investeringsutgifterna, med de begränsningar som anges i upphandlingen.
• De största projekten kan få upp till en miljard euro i EU-stöd i två etapper, under förutsättning att landet bidrar med motsvarande belopp. EuroHPC:s styrande beslut

För ett svenskt projekt på 75–125 miljarder kronor skulle detta kunna innebära:

• 5,5–11 miljarder kronor i svenska garanterade köp av kapacitet.
• Ett liknande belopp från EU.
• Resterande 53–114 miljarder kronor anskaffas av driftkonsortiet och investerarna.

Detta är betydligt lättare att försvara än att lägga hela risken för framtida processorbyten direkt på den svenska staten.

Den bästa ägarmodellen

Jag rekommenderar inte att ett regeringsdepartement ska konstruera och driva en konkurrent till AWS. Jag rekommenderar i stället ett fristående och professionellt styrt infrastrukturföretag – preliminärt kallat Sveriges AI-kraftverk AB.

Modellen skulle kunna se ut så här:

• Staten äger platsen, nätanslutningen och den strategiska kontrollen.
• Sverige, EU och näringslivet finansierar tillsammans beräkningsutrustningen.
• En erfaren svensk eller europeisk operatör driver den fysiska anläggningen.
• Staten har garanterad kapacitet för offentliga tjänster, universitet, sjukvård, försvar och svenska grundmodeller.
• Företag köper kapacitet till öppna och tydliga priser.
• Små och medelstora företag får beräkningscheckar i stället för obegränsad kostnadsfri användning.
• Medborgarna får tillgång till svenska AI-tjänster och en nationell grundtilldelning av AI-kapacitet, inte obegränsad tillgång till de råa processorerna.
• Hårdvaran upphandlas i successiva generationer, så att hela anläggningen inte blir föråldrad samtidigt.
• Mjukvarugränssnitten är tillräckligt öppna för att arbetsuppgifter ska kunna flyttas mellan Nvidia, AMD och framtida europeisk hårdvara.

En hall fylld med processorer är inte i sig teknisk suveränitet. Suveränitet kräver kontroll över fördelningen, datan, mjukvaran, operatörerna, säkerheten och nästa generations hårdvara.

Sverige och kärnkarften

Regeringens färdplan är minst 2 500 MW till 2035 och en utbyggnad som kan motsvara omkring tio stora reaktorer, cirka 10 000 MW till 2045. Men den särskilda stödmodellen omfattar än så länge bara ungefär 5 000 MW. Det större 2045-målet är alltså en ambition, inte ett färdigfinansierat byggprogram. Regeringens kärnkraftsfärdplan och stödmodellens omfattning.

Regeringens schablon är knappt 83 miljoner kronor per MW, eller 413 miljarder för 5 000 MW. Den är uttryckligen en byggkostnad utan finansieringskostnader. Antagandet är ungefär fyra reaktorer om 1 250 MW och sju års byggtid. Finansieringspropositionen, PDF.

Det första konkreta projektet är Videberg vid Ringhals: tre reaktorer om 470 MW vardera. Första reaktorn siktar fortfarande på mitten av 2030-talet, men projektpris och slutligt investeringsbeslut är ännu inte offentliga. Vattenfalls projektbesked och aktuell projektstatus.

Min totaluppskattning för 10 000 MW

Regeringen uppskattar de fasta kostnaderna för ett nytt kärnavfallsprogram till 122 miljarder kronor fram till 2159, med ytterligare 61 miljarder i säkerhetsmarginal. Tanken är dock att reaktorägarna ska bära dessa kostnader när utbyggnaden blivit tillräckligt stor; beloppet är därför inte automatiskt en skattebetalarnota. Regeringens redovisning av kapital och avfallsansvar.

Mina 25 respektive 50 procent fördyring är scenarioantaganden, inte regeringens prognoser. Regeringens egen reserv tillåter i praktiken upp till 100 procent kostnadsöverskridande för den första finansieringsomgången, vilket visar hur stor osäkerheten bedöms vara.

Hur mycket riskerar staten?

För ungefär den första halvan av stödprogrammet har staten satt upp:

• 220 miljarder kronor i statliga lån.
• En separat riskreserv på 220 miljarder för fördyringar.
• En tvåvägs prisgaranti med förväntad utbetalning på totalt omkring 110 miljarder över upp till 40 år, men med en maximal fullmaktsram på 400 miljarder.
• För Videberg: 60 procent direkt statligt ägande och upp till 34,3 miljarder i framtida kapitaltillskott. Eftersom Vattenfall också äger 20 procent blir det offentliga ägandet indirekt cirka 80 procent. Budgetpropositionen för 2026 och ägarupplägget för Videberg.

Man bör därför inte kalla 220 + 220 + 400 miljarder för en ”kostnad på 840 miljarder”. Det är en blandning av lån, riskreserv och prisförsäkring – ungefär som att lägga ihop husets pris, bolånet och brandförsäkringens maximala ersättning.

Lånen ska återbetalas, statens aktier kan behålla eller förlora värde och prisgarantin kan ge staten inkomster när marknadspriset ligger över garantipriset. Statens verkliga nettokostnad vet vi först när byggpriser, ränta, garantipris och framtida elpriser är kända.

Över 60 års drift skulle 10 000 MW producera omkring 4 680 TWh. Med regeringens kalkylnivå på 80 öre/kWh motsvarar det cirka 3,7 biljoner kronor i sammanlagd kapital-, drift-, bränsle- och avfallskostnad. Men den summan finansieras huvudsakligen genom försäljning av el och ska inte läggas ovanpå byggkostnaden.

Andra stora svenska infrastruktursprång

Tillsammans pekar kärnkraft, transport, elnät, VA och de största industriomställningarna mot investeringar på ungefär 4–5 biljoner kronor fram till omkring 2045. Det är inte en gemensam statsnota: tidsperioderna skiljer sig och finansieringen kommer från staten, kommuner, nätavgifter, elpriser och privata företag.