En upphovsrätt som bygger svensk AI

Vem får frukten av människors arbete?

Sverige ska inte möta AI med rädsla och förbud. Gör vi det förlorar vi både tekniken och pengarna. Men vi ska heller inte vara så godtrogna att vi skänker bort ett helt lands språk, kultur, forskning, yrkeskunnande och offentliga kunskap – för att sedan köpa tillbaka resultatet från några av världens största företag.

Träningsdata har inte fallit från himlen. Den består av människors arbete, erfarenhet och minne. Att ge bort den utan villkor vore inte modernitet. Det vore en dålig affär.

Här möts två svenska traditioner. Den ena säger att människors arbete har ett värde och att den ekonomiska makten måste kunna granskas demokratiskt. Den andra säger att den som förstår infrastrukturen och marknaden också kan påverka villkoren. Tillsammans leder de till en praktisk slutsats: vi ska ordna upphovsrätten så att Sverige kan bygga AI – och så att människorna bakom kunskapen får del av värdet.

En kunskapsallmänning – ett avtal i stället för tiotusen processer

Vi vill samla svensk litteratur, journalistik, forskning, kulturarv, offentliga texter och annan rättighetsklarerad kunskap i en licensierad svensk kunskapsallmänning. Inte för att staten ska äga verken, utan för att den enskilda författaren, fotografen eller forskaren inte ensam ska behöva förhandla med världens största teknikbolag.

Det ska finnas en dörr in, ett avtal och en fungerande betalningsväg – men också en tydlig rätt att säga nej. Den som deltar ska få ersättning.

Vi tar den nordiska avtalslicensens grundidé in i AI-tiden. En upphovsrätt som bara kan försvaras genom fem års process är nämligen inte mycket till rättighet. I praktiken är den ett privilegium för den som har råd. Vi vill göra den verklig för alla.

Den som säljer intelligensen betalar för kunskapen

Avgiften ska inte belasta skaparen, utan affären. Den som säljer AI-tjänster på den svenska marknaden och bygger värde på svensk kunskap ska också betala tillbaka till den kunskap som gjorde affären möjlig.

Villkoren ska samtidigt gynna dem som vill bygga tillsammans med Sverige. Företag som redovisar sina datakällor, investerar här och ger svensk forskning och offentlig sektor tillgång till modeller och beräkningskapacitet ska kunna få bättre villkor. Den som däremot bara hämtar råvaran, stänger modellen och för bort värdet ska betala mer.

Det ska vara billigare att bygga med Sverige än att skörda Sverige.

Även det offentliga måste använda sin ekonomiska styrka. Utan giltig licens och ordentlig redovisning av träningsdata ska det inte heller bli några stora kontrakt med svensk vård, skola, myndigheter eller annan offentlig verksamhet. Företagen kan flytta sina servrar; de kan inte flytta den svenska marknaden. Där finns vår förhandlingsstyrka.

Pengarna tillbaka till nästa bok, nästa upptäckt, nästa idé

Ersättningen ska inte försvinna in i statsbudgeten. Den ska tillbaka till skapandet. När användningen går att mäta ska den som har skapat verket få betalt. När den inte kan mätas exakt ska ersättningen fördelas kollektivt, öppet och enligt begripliga regler.

När kunskapen har vuxit fram gemensamt inom ett yrke – i vården, skolan, forskningen eller den offentliga förvaltningen – ska pengarna återvända dit i form av forskningstid, fortbildning, bättre arbetsvillkor och utrymme för nytt skapande.

Det handlar inte om att betala för gårdagen. Det handlar om att finansiera morgondagen. En författare som kan leva på sitt arbete skriver nästa bok. En journalist med resurser gör nästa granskning. En forskare med tid gör nästa upptäckt. En sjuksköterska som får utveckla sitt yrke skapar kunskap som ännu inte finns i någon modell.

AI kan bearbeta arkivet. Bara människor kan skapa det som ännu inte finns. Om dessa människor inte får betalt kommer också den framtida kunskapen att sina. Det är den verkliga ekonomin bakom upphovsrätten.

Därför måste Sverige handla nu

Det finns de som säger att en starkare upphovsrätt bromsar AI-utvecklingen. De har fått problemet bakvänt. Det som bromsar är osäkerheten: tiotusentals oklara rättigheter, utdragna processer, företag som inte vet vad de får använda och upphovspersoner som inte vet om de får betalt.

Vi ska ersätta denna oreda med en fungerande marknad: en laglig väg till svensk träningsdata, tydliga priser, begripliga rättigheter och verkliga skyldigheter. Det är inte mindre marknad, utan en bättre marknad. Det är inte mindre teknikutveckling, utan en förutsättning för att Sverige ska få en egen.

Vi har något mycket värdefullt: ett helt språk, världsledande forskning, stora arkiv, en kvalificerad offentlig sektor och generationer av dokumenterad yrkeskunskap. Den kunskapen ska varken låsas in eller skänkas bort. Den ska öppnas på svenska villkor.

Vi tänker inte förbjuda maskinerna. Vi ska bygga dem och använda dem. Sverige ska vara ett land där AI-företag vill utvecklas därför att kunskapen är god, reglerna begripliga och rättigheterna klara.

Men ett villkor står fast: den människa som skapar värdet ska också få del av värdet. Det är rättvisa, men det är också god ekonomi. Framför allt är det så vi ser till att det finns ny svensk kunskap för nästa generation människor att skapa – och för nästa generation AI att lära sig av.

En upphovsrätt som bygger svensk AI – genomförande och ekonomi

Sverige ska erbjuda en laglig och praktisk väg till svensk träningsdata. Upphovspersoner ska få betalt, forskning ska behålla sitt undantag och svenska AI-företag ska kunna få tydliga licenser utan att förhandla om varje verk separat.

Kunskapsallmänningen ska vara ett federerat licenssystem – inte ett statligt ägande av böcker, bilder, musik eller forskning.

Utförandeplan

De första 100 dagarna

PRV får tillsammans med rättighetshavare, kollektiva förvaltningsorganisationer, universitet, kulturinstitutioner och AI-företag i uppdrag att lämna ett skarpt lag- och genomförandeförslag. Fakta, idéer, metoder och konstnärlig stil ska inte få nya ensamrätter.

2027

Ett maskinläsbart svenskt rättighets- och licensprotokoll byggs. Där ska ett verk eller en katalog kunna märkas:

• tillåten för träning
• förbjuden för kommersiell träning
• tillgänglig mot licens
• tillåten för forskning
• eller tillåten för RAG och sökning men inte för grundmodellsträning.

Fyra frivilliga licenspiloter startas: press, litteratur, professionell bild och musik. Små och nystartade AI-företag får låg grundavgift eller uppskjuten intäktsbaserad betalning.

2028

Piloterna utvärderas avseende priser, täckning, administrationskostnad, konkurrens och faktisk utdelning. Om en representativ organisation och en fungerande marknad finns införs en särskild avtalslicens för AI-träning inom det avgränsade området. Rättighetshavaren behåller möjligheten att stå utanför.

2029

Ett federerat register kopplas till europeiska standarder. Leverantörer som säljer modeller på den svenska marknaden ska kunna visa träningssammanfattning, upphovsrättspolicy och de licenser som är relevanta för den tjänst som säljs.

Krav i offentlig upphandling ska gälla den modell och tjänst som faktiskt upphandlas. De måste vara proportionerliga, öppna och icke-diskriminerande – inte ett generellt politiskt förbud mot en leverantör. Upphandlingsmyndighetens grundprinciper.

2030

Den första utdelningen ska vara genomförd. Om frivilliga licenser och avtalslicenser lämnar ett dokumenterat tomrum kan en begränsad residualersättning införas för verifierad användning som inte kan hänföras till en identifierad rättighetshavare. Ingen användning ska dubbeldebiteras.

2031–2032

Sverige driver en gemensam europeisk licens- och metadataarkitektur och internationell kompatibilitet genom EU och WIPO. System utan mätbar nettoutdelning eller med orimliga administrationskostnader ska avvecklas.

Kostnader

Den lokala fördjupningen anger följande uppskattade kostnadsintervall:

Detta är analytiska uppskattningar, inte offerter. Utifrån dem sätts följande statliga planeringstak:

Den första anslagsramen blir 80 miljoner kronor 2027. Resterande 220 miljoner frigörs efter redovisade kostnader och resultat. Om den tekniska lösningen blir dyrare ska omfattningen minskas eller samordnas på EU-nivå – inte automatiskt få ett större anslag.

Intäkter och finansiering

Licensintäkterna är inte statsintäkter. De ska gå till rättighetshavare och berörda yrkesgrupper, efter öppet redovisade administrationskostnader.

Underlaget innehåller följande räkneexempel:

Scenarierna är alternativ och får inte läggas ihop. Samma användning ska inte betala både full licens och full residualavgift.

Det äldre räkneexemplet – att tre procent av en AI-marknad på 10 miljarder skulle ge 300 miljoner kronor och tre procent av 50 miljarder skulle ge 1,5 miljarder – är matematiskt riktigt men inte en intäktsprognos. Vi saknar ett verifierat svenskt omsättningsunderlag och en säker rättslig grund för en generell treprocentsavgift. Beloppen ska därför inte användas för att finansiera löften.

När systemet är moget ska administration och revision eftersträva högst 10–15 procent av influtna licensmedel. Beräkningskapacitet eller modellåtkomst kan tas emot som komplement, men endast efter oberoende värdering. Det får inte ersätta en rättighetshavares kontanta ersättning eller skapa leverantörslåsning.

Statens högsta nettokostnad under mandatperioden är därför 300 miljoner kronor. Licensinkomsterna hålls utanför statsbudgeten.

Fördelning

Pengarna ska fördelas efter tre principer:

• Direkt ersättning när användningen av ett identifierat verk eller en katalog kan verifieras.
• Representativ och offentligt redovisad fördelning när användningen kan beläggas statistiskt men inte på verksnivå.
• En tidsbegränsad anspråksreserv för utanförstående och föräldralösa verk.

Merparten av nettomedlen ska nå upphovspersoner och utövande konstnärer. En mindre del får finansiera metadata, minoritetsspråk, digitalisering och gemensam yrkeskunskap. Varje krona och varje administrationsavdrag ska redovisas offentligt.

Det vet vi

• Svensk lag tillåter redan text- och datautvinning av material som användaren har lovlig tillgång till, men rättighetshavaren kan reservera den kommersiella rätten. Forskning har ett starkare, avtalsresistent undantag. Upphovsrättslagen 15 a–c §§
• Sverige har redan avtalslicenser och en generell möjlighet till avtalslicens inom avgränsade användningsområden. Utanförstående ska behandlas likvärdigt och kan begära individuell ersättning. Upphovsrättslagen 42 a och 42 k §§
• PRV är redan tillsynsmyndighet för kollektiv rättighetsförvaltning. Det finns därför en institution att bygga vidare på i stället för att omedelbart skapa en ny myndighet. PRV om kollektiv förvaltning
• EU:s AI-förordning kräver att leverantörer av generella AI-modeller har en upphovsrättspolicy och publicerar en sammanfattning av träningsmaterialet. Kommissionen kan sedan den 2 augusti 2026 ingripa mot nya modeller som inte uppfyller kravet. Böter kan uppgå till tre procent av global årsomsättning eller 15 miljoner euro. Äldre modeller som fanns på EU-marknaden före den 2 augusti 2025 har övergångstid till den 2 augusti 2027. EU-kommissionens regler
• Europaparlamentet har efterfrågat tydligare licensregler och kollektiv licensiering, men beslutet är inte i sig bindande lag. Europaparlamentets underlag

Det vet vi inte

Vi vet ännu inte:

• hur många svenska verk och kataloger som faktiskt har använts
• hur många AI-företag som kommer att teckna licens
• vilka priser marknaden accepterar
• hur mycket som kan fördelas direkt till enskilda upphovspersoner
• hur stor den svenska licensgrundande AI-omsättningen är
• hur nationella regler når modeller som tränats utanför Sverige
• eller om intäkterna blir större än administrationen i varje sektor.

En upphovsrättslicens löser inte heller GDPR, sekretess, företagshemligheter, patientdata eller skydd mot otillåtna digitala kopior av människors ansikten och röster. Sådant material får inte föras in i kunskapsallmänningen enbart därför att upphovsrätten är klar.

Beslut nu

Riksdagen avsätter 80 miljoner kronor för 2027 och ger PRV uppdraget att bygga licensprotokollet och starta fyra frivilliga sektorspiloter. Ett skarpt förslag om en avgränsad avtalslicens ska lämnas senast under 2028.

Ingen generell treprocentsavgift införs utan verifierad marknad, rättslig prövning och konsekvensanalys. Ingen retroaktiv avgift tas ut på äldre modeller utan lagstöd. Forskning, citat, kritik, parodi och laglig användning av fakta ska skyddas.

Före mandatperiodens slut ska systemet antingen ha betalat ut sin första ersättning eller öppet redovisa varför det inte fungerade och avvecklas. Det är Sonja Kovalevskys och Bertrand Russells stringens förenad med Jan Stenbecks handlingskraft: räkna ärligt, bygg infrastrukturen och börja där lagen faktiskt tillåter oss att börja.