Skolan för det fria livet – därför måste skolan bli statlig igen

Därför måste skolan bli statlig igen

Staten måste åter bära det fulla ansvaret för skolans finansiering, lärarnas villkor, skolornas kvalitet och barnens rättigheter. Resurser, elevhälsa, bibliotek, verkstäder och utbildade lärare får inte bero på kommunens ekonomi eller skolans lönsamhet. Skolan skall vara gemensamt finansierad och fri från vinstuttag.

Men statligt ansvar får inte betyda centralstyrd likformighet. Staten skall garantera rättigheter, resurser och mål – medan lärare och skolor får frihet att skapa levande undervisning. Likvärdighet är inte likformighet. Det är löftet att inget barns framtid skall avgöras av postnummer, pengar eller marknadskunskap.

Skolan skall förbereda människan för friheten

Skolans uppgift är inte endast att förbereda barnet för ett arbete. Den skall utveckla kunskap, omdöme, skaparkraft, kroppslig och praktisk förmåga, självrespekt och ansvar för andra. När artificiell intelligens kan utföra allt fler kognitiva rutinuppgifter får utbildningens mål inte begränsas till anställningsbarhet. Skolan måste bli mer mänsklig – inte mer maskinlik.

Barnet är civilisationens måttstock

Varje barn har rätt att utveckla:

• sin kropp
• sitt omdöme
• sin skaparkraft
• sin praktiska förmåga
• sin självrespekt
• och sin förmåga att leva tillsammans med andra

Bildning är mer än faktakunskap. Den omfattar läsning, smak, känsla, omdöme och samhällsansvar. Skönhet är inte en lyx. Den är ett mänskligt livsbehov.

Åtta delar av en mänskligare skola

Likvärdighet utan likformighet

Skolan skall vara skattefinansierad, avgiftsfri och fri från vinstuttag. Staten skall garantera likvärdiga resurser, utbildade lärare, elevhälsa, bibliotek, verkstäder, idrottsmiljöer och tillgång till konst och natur. Men staten skall ange rättigheter och mål – inte detaljstyra varje lektion. Det offentliga ansvaret måste förenas med pedagogisk frihet.

Konst är ett grundämne

Varje barn skall regelbundet få möta musik, litteratur, bildkonst, teater, dans, film och arkitektur – inte bara som fritidsdekoration, utan som en del av bildningen. Att uppskatta konst betyder inte att kunna rabbla namn. Det betyder att lära sig se, höra, dröja kvar och urskilja. En dikt som läses långsamt, en roll som gestaltas eller en melodi som lärs in ger erfarenheter som den snabba bildströmmen inte kan ersätta.

Handen är inte mindre intelligent än huvudet

Alla elever skall få arbeta med trä, textil, metall, odling, matlagning och reparation. Hantverket lär barnet sådant som det digitala samhället lätt glömmer: motstånd, tålamod, precision och ansvar. En söm, en stol, en måltid eller en odling visar om omsorgen varit verklig. Skolan skall inte lära barnet att praktisk kunskap är mindre värd än teoretisk.

Kroppen som ett levande hem

Idrott får inte bara handla om tävling, resultat och uttagning. Barn behöver styrka, uthållighet, lek, dans, friluftsliv och simning. De behöver också kunskap om vila, sömn och kroppens gränser. Den unga människan skall få erfara sin kropp som ett levande hem – inte bara som ett objekt att bedöma, förbättra eller visa upp.

Naturen är en lärosal

Barn måste få känna årstidernas gång, vänta på att något växer, lära sig arter och förstå människans beroende av levande system. Naturkunskap kan inte bara läsas ur skärmar. Den som aldrig har fått vördnad för det levande blir lätt en skicklig förvaltare av dess förstörelse.

Friheten kräver ansvar för andra

Skolan måste undervisa i sådant som formar hela livet: vänskap, kärlek, samtycke, konflikthantering, privatekonomi, mat, hälsa, sorg, ensamhet, föräldraskap och omsorg. Detta får inte stanna vid moraliserande temadagar. Eleverna bör få verkliga omsorgs- och samhällsuppgifter. Friheten blir tom om människan aldrig tränas i ansvar för någon annan.

Barnets uppmärksamhet måste försvaras

Barn skall förstå hur AI-system, rekommendationsalgoritmer, reklam, manipulation och datainsamling fungerar. De skall lära sig använda AI som redskap – utan att överlämna sitt omdöme till den. Skoldagen behöver också innehålla skyddade rum från den kommersiella uppmärksamhetsekonomin:

• skärmfria måltider
• ostörd läsning
• samtal ansikte mot ansikte
• eget skapande
• längre arbetsperioder utan ständiga avbrott

Detta är inte teknikfientlighet. Det är ett försvar för barnets ännu ofärdiga uppmärksamhet.

Ungdomen betyder något redan nu

Varje elev skall under sin skoltid delta i verkliga gemensamma projekt. Det kan vara att restaurera en plats, ordna en föreställning, hjälpa yngre barn, dokumentera lokalhistoria, anlägga en trädgård eller lösa ett problem tillsammans med människor utanför skolan. Ungdomen behöver inte bara höra att den har en framtid. Den måste erfara att den redan betyder något för samhället.

Ett nytt mått på skolans framgång

Vi skall inte avskaffa kunskapskrav. Barn har rätt till språk, matematik, historia, naturvetenskap och verklig intellektuell ansträngning. Men betyg och prov får inte vara skolans enda sanning. En skola bör också bedömas genom andra frågor:

• Kan eleven läsa en längre text med uppmärksamhet?
• Kan eleven skapa något som inte fanns förut?
• Kan eleven samarbeta utan att förlora sitt eget omdöme?
• Kan eleven skilja information från kunskap – och kunskap från visdom?
• Kan eleven ta ansvar för en annan människa och för ett gemensamt rum?
• Har eleven fått upptäcka något som är värt att älska och vårda?

Erfarenheter starkare än den tomma stimulansen

Det centrala är inte att genom förbud och förmaningar få unga människor att sluta använda TikTok. Det centrala är att ge dem erfarenheter som är starkare än den tomma stimulansen: en melodi de själva har lärt sig spela, ett föremål de har gjort med sina händer, en kropp som har burit dem genom skogen, en bok som har förändrat deras blick och en verklig uppgift där en annan människa behövde dem.

Skolan skall inte bara förbereda barnet för framtiden. Den skall göra livet större redan nu.

En ny statlig skola

Utförandeplan

2026–2027: besluta om riktningen och genomför den ekonomiska inventeringen

Riksdagen fattar ett inriktningsbeslut om att staten stegvis ska överta huvudmannaskap, finansiering och arbetsgivaransvar för den offentligt finansierade skolan.

En särskild övergångsorganisation ska därefter kartlägga:

• personal, löner, kollektivavtal och pensioner
• skolornas finansiering och riktade statsbidrag
• kommunala och hyrda skollokaler
• skolmåltider, elevresor och elevhälsa
• IT-system, elevregister och antagning
• fristående skolors avtal och associationsformer
• vilka kostnader som ska flyttas till staten och vilka som ska ligga kvar kommunalt

Förstatligandet ska omfatta förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, specialskola, sameskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Förskolan och komvux behandlas separat.

2027–2028: besluta om lag, finansiering och organisation

En ny statlig skolmyndighet bildas med regionala skolområden. Staten ska garantera finansiering, lärarnas villkor, utbildningens kvalitet och barnens rättigheter.

Kommunerna behåller genom lagreglerade serviceavtal ansvar för:

• skollokaler
• skolmåltider
• elevresor
• lokal samordning med socialtjänst, fritidsverksamhet och kultur

Rektor förblir pedagogisk ledare. Lärare och skolor ska ha professionell och pedagogisk frihet inom gemensamma nationella rättigheter och kunskapsmål.

En skatteväxlingsmodell mellan stat och kommun beslutas. Kommunalskatten eller de kommunala statsbidragen måste justeras när staten tar över kostnaderna. SOU 2022:53 bedömer att en skatteväxling krävs vid ett fullständigt förstatligande, men att belopp och juridisk konstruktion måste utredas särskilt.

2028–2030: inled övertagandet

Måldatumet den 1 juli 2028 används för reformens första operativa steg, inte som ett påstående om att hela Sverige kan ställas om samma dag.

Under återstoden av mandatperioden ska:

• regionala statliga skolområden börja arbeta
• personalövergångar genomföras i etapper
• ett nationellt och kompensatoriskt finansieringssystem införas
• de många riktade statsbidragen börja ersättas av en sammanhållen grundfinansiering
• nationell antagning och skolplacering utvecklas
• extern moderering av nationella prov och betyg påbörjas
• lärarutbildning, specialpedagogik och rektorsutbildning få fleråriga nationella uppdrag

2030–2033: fullfölj övertagandet

Den statliga organisationen byggs ut i hela landet. Finansieringen ska bestå av:

• ett grundbelopp per elev
• ett kompensatoriskt tillägg för socioekonomi, språk, glesbygd och stödbehov
• särskilda nationella resurser för bland annat yrkesutbildning, naturvetenskap, kultur, skolbibliotek och specialpedagogik

Skolans resultat, segregation, lärarförsörjning, elevhälsa och tillgänglighet ska följas upp varje år.

Senast 2035: avsluta friskoleövergången

Offentligt finansierade fristående skolor får under en sjuårig övergångstid välja mellan att:

• bli icke-vinstutdelande, statligt kontrakterade profilskolor med gemensamma antagnings- och insynsregler, eller
• fortsätta som helt privatfinansierade skolor utanför skolpengssystemet.

Planen bygger inte på att staten automatiskt ska köpa upp friskoleföretag. Eventuell ersättning, hantering av tillgångar och rättsliga övergångskostnader måste utredas innan lagförslaget läggs.

Kostnader

Skolan är redan finansierad med mycket stora offentliga belopp. Reformens huvudkostnad är därför inte att skapa hela skolbudgeten på nytt, utan att flytta befintliga utgifter från kommunerna till staten och förstärka de delar som i dag är otillräckliga.

Skolverkets bredare totalsiffra för förskola, fritidshem, all skola och komvux var 368,3 miljarder kronor 2024. Den får inte användas som kostnad för just detta förstatligande eftersom förskola, fritidshem och komvux helt eller delvis ligger utanför förslaget.

Omställningskostnaden 8–12 miljarder kronor

Arbetskalkylen motsvarar ungefär 1,3–2 miljarder kronor per år under sex år. Den ska täcka:

• personal- och avtalsövergångar
• pensions- och HR-system
• nya regionala statliga organisationer
• nationellt elev-, antagnings- och ekonomisystem
• säker dataöverföring och IT
• tillgängliga läromedel och digitala hjälpmedel
• juridik och övergångsstöd

Beloppet är en planeringsram. Det är inte verifierat genom en fullständig budgetutredning. SOU 2022:53 konstaterar att en statlig huvudmannaorganisation kan omfatta uppemot 200 000 årsarbetskrafter och att lokaler, personalövergång, IT och myndighetsorganisation behöver utredas vidare.

Den årliga förstärkningen 4–7 miljarder kronor

Detta motsvarar cirka 1,7–3 procent av de redovisade kostnaderna för de berörda skolformerna. Pengarna är tänkta för:

• mer kompensatorisk finansiering
• bättre elevhälsa och specialpedagogik
• rekryteringstillägg i glesbygd och utsatta områden
• fortbildning och nationella karriärvägar för lärare
• tillgängliga läromedel och hjälpmedel
• skolbibliotek, verkstäder, konst, musik och praktiska ämnen

Även detta är en arbetskalkyl. Kostnaderna måste räknas åtgärd för åtgärd innan en slutlig reformbudget presenteras.

Finansiering och befintliga flöden

Skatteväxling

När staten tar över undervisning, personal och elevhälsa ska motsvarande skatteutrymme föras från kommunerna till staten. Det är inte en ny intäkt för landet, utan en överföring mellan två offentliga nivåer.

Den exakta summan är ännu inte känd eftersom kommunerna enligt förslaget behåller bland annat lokaler, måltider och elevresor.

Sammanförda statsbidrag

År 2025 fanns 76 riktade statsbidrag på sammanlagt nästan 29 miljarder kronor. Skolverket beskriver administrationen som betungande och konstaterar att många små huvudmän har svårare att ta del av bidragen. Dessa pengar kan föras in i en mer sammanhållen statlig finansieringsmodell, men de är redan budgeterade och får inte framställas som nya pengar.

Minskad dubbeladministration

Ett nationellt system kan på sikt minska kostnader för:

• parallella ansökningssystem
• kommunala och privata finansieringsmodeller
• dubbla IT- och rapporteringssystem
• upprepade upphandlingar och licenser

Någon verifierad besparing finns ännu inte. Ingen sådan besparing ska tas upp som finansiering innan den har realiserats och granskats.

Vinstfri offentlig finansiering

Att stoppa vinstutdelning innebär inte automatiskt att ett visst antal miljarder frigörs. Pengarna kan i stället stanna i skolorna, men den faktiska effekten beror på bolagens vinster, interna koncernkostnader, hyror, räntor och framtida kontraktsregler. Därför anges ingen påhittad besparingssiffra.

Det vet vi

De berörda huvudgrupperna kostade omkring 237 miljarder kronor 2024.

Grundskolan ensam kostade 159,7 miljarder kronor.

Nästan 29 miljarder kronor fördelades genom 76 riktade statsbidrag 2025.

Läsåret 2025/26 gick drygt 179 000 grundskoleelever i fristående skolor. Av dem gick 74 procent i skolor med aktiebolag som huvudman.

Det fanns drygt 141 000 lärartjänster i skolväsendet läsåret 2025/26.

Andelen behöriga lärare var cirka 73 procent i grundskolan och 82 procent i gymnasieskolan. I anpassad grund- respektive gymnasieskola var motsvarande andelar endast 14 och 17 procent.

Skolverket beräknar en brist på cirka 10 600 behöriga lärare och förskollärare 2038.

Staten kan överta huvudmannaskapet stegvis, men reformen kräver skatteväxling, personalövergång och en stark regional organisation.

Det vet vi inte

• Det exakta beloppet i skatteväxlingen.
• Vilka kommunanställda som ska övergå till staten.
• Hur pensioner, kollektivavtal och löneskillnader ska harmoniseras.
• Vad den slutliga statliga IT- och antagningsplattformen kostar.
• Vad kommunerna ska få betalt för lokaler, måltider och elevresor.
• Den juridiska och ekonomiska kostnaden för friskoleövergången.
• Hur stora administrativa besparingar som faktiskt kan göras.
• Om 8–12 miljarder i omställning och 4–7 miljarder årligen är tillräckligt.
• Den fullständiga kostnaden för partiets kvalitetslöften om elevhälsa, bibliotek, verkstäder, konst, hantverk och tillgängliga läromedel.

Dessa belopp måste utredas öppet innan staten övertar hela ansvaret.

Beslut nu

Vi vet inte exakt vad varje del av övergången kommer att kosta. Men vi vet att dagens skola redan omsätter omkring 237 miljarder kronor inom de berörda skolformerna och att ansvaret är splittrat mellan stat, kommuner och privata huvudmän.

Därför ska mandatperioden användas till att fatta beslut, genomföra skatte- och personalutredningen, bygga de regionala statliga skolområdena och inleda det faktiska övertagandet.

Staten ska garantera likvärdigheten. Kommunen ska finnas nära barnet. Läraren ska ha frihet i undervisningen. Ingen ska få ta ut vinst ur ett barns rätt till utbildning.

Vi vet tillräckligt för att börja. Men vi ska inte låtsas veta vad som ännu inte är räknat.