Sverigefonden – medborgarlön: vår gemensamma rikedom ska tjäna alla

Varningen vi inte längre får blunda för

Föreställ er en revisor som har utbildat sig i fem år och arbetat i tjugo. En beräkningsingenjör som dimensionerar broar. En jurist som granskar avtal, en programmerare som skriver kod eller en handläggare som prövar ärenden. De har fått höra att utbildning är trygghet. Men nu förändras grunden för det löftet.

Artificiell intelligens kan snart utföra stora delar av det arbete som i dag görs av ingenjörer, revisorer, jurister, programmerare, analytiker, konsulter och administratörer. Det betyder inte att all mänsklig kunskap blir värdelös eller att varje yrke försvinner. Men arbete som tidigare krävde hundra människor kan snart utföras av tio, fem eller en enda människa med kraftfulla AI-system.

Det är inte en mindre förändring på arbetsmarknaden. Det är en omvälvning av hela samhällsekonomin. Vi måste säga det innan arbetslösheten står vid dörren och innan politiken ännu en gång förklarar att ingen kunde förutse vad som höll på att ske.

Tekniken kan befria människor från monotont arbete, förbättra vården, påskynda forskningen och skapa större rikedom. Men frågan är vem som äger tekniken. Vem får produktivitetsvinsten? Vem förlorar lönen? Vem betalar skatten? Och vem får friheten?

När lönen försvinner försvinner också skattebasen

Det svenska samhället finansieras till stor del genom arbete. Lönen ger inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och pensionsinbetalningar. När den används till konsumtion kommer också momsintäkter tillbaka till det gemensamma. Men när välavlönade arbeten försvinner minskar skatteintäkterna samtidigt som kostnaderna för arbetslöshet, omställning och trygghet kan öka. Staten och kommunerna riskerar alltså att förlora inkomster just när människornas behov blir större.

Vårt skattesystem bygger på att de flesta vuxna säljer sin arbetstid och får lön. Men om värdet i stället skapas genom algoritmer, datacenter, automatiserade maskiner, patent, data och kapital måste också skattebasen förändras. Vi kan inte fortsätta att beskatta människans arbete hårt och samtidigt låta de automatiserade vinsterna glida undan.

Annars får vi ett samhälle där produktionen växer men skatteintäkterna faller, där företagens värden stiger medan kommunerna tvingas skära ned och där ett fåtal äger systemen medan de många förlorar lön och inflytande. Det vore inte framsteg. Det vore historisk maktkoncentration.

Därför behövs Sverigefonden

Sverigefonden är inte bara en reform för naturtillgångar. Den är ett svar på en ny ekonomisk verklighet. När tekniken gör det möjligt att producera mer med allt färre mänskliga arbetstimmar måste en del av produktivitetsvinsten tillfalla hela samhället. Inte som välgörenhet. Inte som tillfälligt krisstöd. Utan som ägande.

Företag ska få tjäna pengar på goda idéer, skicklig organisation och verkligt risktagande. Men företag verkar inte i ett tomrum. De använder offentligt utbildade människor, gemensamma elnät, digital infrastruktur, forskning, data och ett rättssystem som skyddar deras verksamhet. Samhället har därför rätt till en del av avkastningen.

Ett land som låter tekniken ersätta arbetet utan att förändra ägandet kan samtidigt skapa massarbetslöshet och enorma privata förmögenheter. Ett land som gör medborgarna till delägare kan i stället använda tekniken till större frihet. Det är den väg Sverige måste välja.

Det här tillhör oss

Malmen i berget. Skogen. Älvarna. Vattenkraften. Elnäten. Marken. Infrastrukturen. Kunskapen i våra universitet, den gemensamt finansierade forskningen och de digitala värden som skapats genom människors liv och arbete. Inget av detta har skapats av en enda människa. Det har vuxit fram ur naturen, historien och generationers gemensamma arbete.

Därför ska värdena inte kunna tas över av den som råkar komma först, har mest kapital eller skriver det första avtalet. Det gemensamma ska åter bli gemensamt.

En fond för hela folket

ansvarsfull intelligens i politiken vill skapa en Sverigefond: en långsiktig medborgarfond som samlar en del av avkastningen från Sveriges naturtillgångar, infrastruktur och framtida teknikvärden. Fonden ska ägas för medborgarnas räkning och förvaltas över generationer. Kapitalet ska växa. Det är i första hand avkastningen som ska delas.

Detta handlar inte om avund. Det handlar om ägande, rättvisa och frihet. Ett folk som inte längre äger någon del av sitt lands grundvärden blir till slut främmande i sitt eget land. Och ett folk som inte äger någon del av den teknik som ersätter dess arbete riskerar att bli överflödigt i den ekonomi som folket självt har varit med om att bygga.

En medborgarandel – inte en allmosa

En del av Sverigefondens avkastning ska betalas ut som en återkommande medborgarandel. Den ska inte betraktas som ett bidrag som staten nådigt delar ut. Den ska vara en synlig andel i det som vi redan äger tillsammans.

Ingen människa ska reduceras till bidragstagare när hon i själva verket är medägare. Medborgarandelen kan ge människor möjlighet att studera, starta företag, vårda en anhörig, lämna ett destruktivt arbete eller byta bana när det gamla arbetet automatiseras. Friheten blir verkligare när det finns ett golv under fötterna.

Från medborgarandel till medborgarlön

Vi ska vara ärliga. Sveriges naturtillgångar kan inte ensamma finansiera en full medborgarlön. Det vore ohederligt att lova något sådant i dag. Men det vore lika ohederligt att låtsas som att dagens lönesamhälle med säkerhet kommer att bestå.

Sverigefonden kan börja med en medborgarandel. Om automatiseringen fortsätter att minska behovet av mänskligt lönearbete ska andelen kunna växa och på sikt bli en del av en verklig medborgarlön. En sådan ekonomisk grund måste börja byggas innan krisen kommer. Politik som alltid väntar på fullständig säkerhet kommer alltid för sent.

Att finna är inte detsamma som att äga

Den som hittar en fyndighet under svensk mark har bidragit med kunskap, kapital och risk. Det ska ersättas väl. Men fyndigheten uppstod inte genom prospektörens arbete. Att finna är inte detsamma som att äga. Sverigefonden ska därför kunna få ägarandel, royalty eller resursränta när mineraler, vattenkraft och andra grundvärden tas i anspråk.

Företagaren ska få avkastning på sin skaparkraft. Men ingen ska få ta hela vinsten ur en rikedom som tillhör alla.

Att automatisera är inte detsamma som att ensam ha skapat värdet

Samma princip gäller den nya tekniken. Ett företag som utvecklar ett effektivt AI-system har rätt till avkastning på sin idé och sitt risktagande. Men systemet använder gemensam infrastruktur, offentligt utbildade människor, samhälleligt finansierad kunskap och data som skapats av miljoner människor.

Därför ska också en del av AI-ekonomins avkastning tillfalla det gemensamma. Det kan ske genom samhälleliga ägarandelar i strategisk AI-infrastruktur, ersättning för kommersiell användning av gemensamma dataresurser och avkastning från offentligt finansierad teknik. Detta är inte ett straff på innovation. Det är ett sätt att bevara samhället när innovationen förändrar arbetslivet.

Företagsamhet och rättvisa hör ihop

Sverigefonden innebär inte att staten ska göra allt. Sverige behöver entreprenörer, forskare, ingenjörer, investerare och företag som vågar bygga nytt. Men friheten måste förenas med ansvar. Företaget ska få vinsten av sin idé, sin organisation och sitt arbete. Medborgarna ska få sin del av den grundrikedom, samhällsstruktur och gemensamma kunskap som företaget använder.

Så kan Sverigefonden byggas

Fonden kan få intäkter från flera långsiktiga källor:

• mineralavgifter och resursräntor
• utdelningar från statliga bolag
• ägarandelar i strategiska projekt
• markvärdesökningar
• naturliga monopol
• digital infrastruktur
• offentligfinansierad teknik
• framtida AI-relaterade samhällsräntor

Sverige ska också bygga egna AI-modeller och strategisk beräkningskapacitet. När staten finansierar forskning, datorkraft och teknisk utveckling ska det gemensamma få ägarandelar och del av avkastningen. När offentliga data, svenska språket och kunskap som generationer byggt upp används för att skapa kommersiella vinster ska en del gå tillbaka till Sverigefonden.

Företagaren ska belönas för sin idé, sitt arbete och sin risk. Men staten ska inte betala kostnaden, bära risken och sedan lämna hela vinsten till någon annan. Det som byggs med hela folkets kunskap och resurser ska också ge avkastning till hela folket.

Fonden får inte bli en kassakista som varje regering kan tömma för kortsiktiga vallöften. Den måste skyddas genom starka uttagsregler, öppen redovisning och demokratisk kontroll. Ingen generation har rätt att sälja ut framtidens rikedomar för att täcka dagens bekvämlighet.

De som bär kostnaden ska få sin del

De bygder som bär gruvor, vattenkraft, skogsbruk, elledningar och datacenter ska inte bara se värdena lämna platsen. En del av avkastningen ska gå till hela folket. En del ska återföras till de kommuner och regioner där människor och natur har burit kostnaden.

Rättvisa är inte bara en siffra i huvudstaden. Den är också en skola, en väg, en vårdcentral och en framtid för barnen på platsen.

Naturen får inte bli betalningsmedel

En fond som byggs genom förstörd natur är ingen framtidsfond. Den är ett förskott på förlust. Sverigefonden måste därför förena ekonomisk klokhet med ekologiskt ansvar. Samiska rättigheter, naturens bärkraft och kommande generationers anspråk måste väga tungt. Det gemensamma är inte bara det vi kan sälja. Det är också det vi måste bevara.

AI ska räkna – människan ska döma

AI kan hjälpa oss att beräkna resursräntor, upptäcka fusk och följa miljövillkor. Men AI får aldrig gömma politiska beslut bakom tekniska beräkningar. Maskinen kan räkna. Människan måste döma. Demokratin måste bära ansvaret.

Vi får aldrig överlåta åt en algoritm att avgöra vilka människor som anses ekonomiskt användbara. Människovärdet kan inte mätas i hur lönsam en människa är för ett automatiserat företag.

Sverigefonden och medborgarandelen

Utförandeplan

2026–2027: bilda fonden och fastställ spelreglerna

Sverigefonden bildas genom lag. Fonden får oberoende förvaltning, offentlig redovisning och ett uttryckligt krav på att kapitalet ska skyddas långsiktigt.

Under det första året görs en fullständig redovisning av:

• statens bolagsägande och bolagsutdelningar
• mineralavgifter och andra resursintäkter
• statlig mark, skog, energi och infrastruktur
• offentligt finansierade teknik-, energi- och AI-projekt
• vilka inkomster som redan används i statsbudgeten.

Utgångspunkten ska vara att samma intäkt aldrig räknas två gånger.

2027–2028: besluta om fondens inkomster

Riksdagen beslutar vilka inkomster som successivt ska tillföras fonden. Det kan vara:

• en bestämd andel av framtida bolagsutdelningar
• nya mineral- och resursräntor
• statliga ägarandelar i projekt där staten finansierar eller bär risk
• avkastning från offentlig digital infrastruktur och offentligt finansierad AI
• delar av markvärdesökningar som offentliga investeringar skapar
• framtida lagrings-, koncessions- och infrastrukturersättningar.

Dagens bolagsutdelningar ligger redan i statsbudgeten. Om de förs till Sverigefonden måste statsbudgeten samtidigt anpassas. Ett försiktigt alternativ är därför att inledningsvis låta fonden få nya inkomster och den del av framtida intäkter som överstiger en fastställd basnivå.

2028–2030: bygg kapitalet

De första faktiska inkomsterna förs till fonden. Varje krona redovisas som:

• kapitaltillskott
• realiserad intäkt
• avkastning
• administrationskostnad
• utdelningsbart överskott.

Ingen medborgarandel lånefinansieras. Ingen utdelning tas ur själva grundkapitalet.

Efter 2030: inför medborgarandelen när avkastningen bär den

En första medborgarandel kan införas när fonden har tillräcklig, återkommande och reviderad avkastning. Utdelningen bör beräknas på flera års genomsnitt så att den inte följer enskilda års råvarupriser eller bolagsresultat.

En full medborgarlön blir aktuell först om den långsiktiga finansieringen faktiskt räcker.

Kostnader

Beräkningarna nedan gäller om beloppet betalas till samtliga 10,6 miljoner invånare. Kapitalbehovet är en ren räkneövning vid fyra procents årlig utdelningsbar avkastning – inte en prognos eller garanti.

Kostnaden för att bilda och administrera fonden är ännu inte beräknad. Den ska tas fram före lagförslaget och redovisas separat från fondkapitalet.

Att föra statliga aktier till fonden skapar inte nya pengar. Det flyttar en tillgång från staten till fonden. Detsamma gäller bolagsutdelningarna: om fonden får dem förlorar statsbudgeten motsvarande intäkt.

Intäkter och tillgångar vi redan känner till

Statens bolagsportfölj

Vid utgången av 2025 värderades statens bolagsportfölj till omkring 890 miljarder kronor. Staten ägde helt eller delvis 38 bolag. Utdelningarna för verksamhetsåret 2025 uppgick till 23,6 miljarder kronor från 13 bolag. Det är en verklig årlig intäkt, men den varierar mellan åren och används redan i statsbudgeten. Regeringens redovisning av de statligt ägda bolagen

Om hela utdelningen på 23,6 miljarder kronor i stället betalades direkt till befolkningen skulle den motsvara ungefär 185 kronor per invånare och månad, före administration. Det visar både att en grund finns och att den ännu inte finansierar en större medborgarandel.

Mineralersättning

Mineralersättningen är i dag 0,2 procent av det beräknade värdet av utvunnen koncessionsmineral. Tre fjärdedelar går till markägarna och en fjärdedel till staten.

År 2025 uppgick den totala mineralersättningen till cirka 23,0 miljoner kronor. Statens andel var endast cirka 5,7 miljoner kronor. Det är en verklig intäkt, men i dag för liten för att finansiera en medborgarandel. Sveriges geologiska undersökning

Det innebär samtidigt att det redan finns ett administrativt system som kan reformeras. En högre resursränta, royalty eller statlig ägarandel kan beslutas för framtida utvinning. Exakt intäkt kan inte anges förrän nivåer, undantag, lokala ersättningar och investeringseffekter har utretts.

Möjliga framtida inkomster

Sverigefonden kan därutöver byggas genom:

• högre resursräntor från framtida mineralutvinning
• statliga ägarandelar när staten bekostar elnät, tillstånd, forskning eller annan projektrisk
• avkastning från nya energi-, lagrings- och industriprojekt
• högre förädlingsvärde från svensk skog och svenska mineral i stället för enbart ökad utvinning
• ersättning för framtida koldioxidlagring
• avkastning från statlig digital infrastruktur, beräkningskapacitet och offentligfinansierad AI
• återföring av en del av markvärdesökningar som skapas genom offentliga investeringar
• framtida avkastning från naturliga monopol.

När staten finansierar risk ska staten inte enbart lämna bidrag. Sverigefonden ska kunna få aktier, royalty eller annan rätt till framtida avkastning.

Storleksindikatorer – men inte disponibla intäkter

Världsbanken uppskattade Sveriges sammanlagda naturresursräntor till cirka 1,21 procent av BNP för 2021. Om samma andel enbart som räkneövning appliceras på Sveriges BNP 2025 motsvarar det omkring 80 miljarder kronor per år. Detta är ett mått på ekonomisk resursränta – inte 80 miljarder som staten redan kan ta ut eller dela ut. Världsbankens statistik, SCB:s BNP-statistik

Svensk vattenkraft producerade 64,8 TWh under 2024. Multiplicerat med årets genomsnittliga systempris motsvarar det ett bruttovärde på ungefär 25 miljarder kronor. Det är inte detsamma som vinst eller statlig intäkt: kostnader, prissäkring, ägarförhållanden och elområdespriser återstår. Energimarknadsinspektionens marknadsrapport

Svenska kraftnäts tariffer och flaskhalsintäkter kan inte räknas som fria fondintäkter. De används enligt dagens regler för kraftsystemet, nätinvesteringar och avgifter. Svenska kraftnät

Det vet vi

• Sverige har redan en statlig bolagsportfölj värd omkring 890 miljarder kronor.
• Bolagen gav 23,6 miljarder kronor i utdelningar för verksamhetsåret 2025.
• Utdelningarna är verkliga pengar, men redan en del av statsbudgeten.
• Dagens mineralersättning ger staten omkring 5,7 miljoner kronor per år.
• En medborgarandel på 500 kronor i månaden skulle kosta cirka 63,6 miljarder kronor per år.
• Dagens bolagsutdelningar räcker matematiskt till omkring 185 kronor per invånare och månad – men bara om hela beloppet tas från statsbudgeten.
• En större medborgarandel kräver ett betydligt större kapital och flera nya, återkommande intäktskällor.

Det vet vi inte

• Hur stora framtida mineral- och resursintäkter faktiskt blir.
• Vilken avkastning nya energi-, industri- och AI-investeringar kommer att ge.
• Hur stor del av bolagsutdelningarna som kan föras till fonden utan skattehöjningar eller nedskärningar.
• Vad fondens administration kommer att kosta.
• När fonden kan bära sin första medborgarandel.
• Hur stor medborgarandelen då kan bli.

Därför ska inga framtida resursvärden bokföras som intäkter innan pengarna faktiskt har betalats in.

Beslut nu

Vi vet inte i dag hur stor medborgarandelen kan bli. Men vi vet tillräckligt för att börja bygga fonden.

Under mandatperioden ska Sverigefonden därför bildas, finansieringsreglerna beslutas och de första verkliga intäkterna föras in. Varje år ska svenska folket kunna se fondens kapital, intäkter, kostnader och möjliga utdelning.

Först bygger vi kapitalet. Sedan delar vi avkastningen. Vi lovar inte pengar som ännu inte finns – men vi väntar inte med att börja.