Källtext: rättsläge, ersättningsmodeller och primärkällor
Underlagets vägkarta, primärkällor och vidare läsning – de dokument som ligger bakom förslagen om rättighetsförbehåll, kollektiv licensiering och residualersättning.
Föreslagen vägkarta
Tidslinjen bygger på att frivilliga och tekniska lösningar prövas före bred tvångslagstiftning. Den undviker samtidigt att frivillighet blir ett permanent skäl för att skjuta upp reglering: om piloternas täckning, transparens eller fördelning är otillräcklig ska avtalslicens eller riktad lagstadgad licens kunna aktiveras efter en öppen utvärdering.
Primärkällor
- EU:s DSM-direktiv 2019/790, särskilt artiklarna 3, 4 och 12 – grundreglerna för forsknings-TDM, allmänt TDM med förbehåll och kollektiva licenser med utvidgad verkan.
- EU:s AI-förordning 2024/1689, särskilt artikel 53 – copyrightpolicy och träningssammanfattning för leverantörer av generella AI-modeller.
- EU-kommissionens GPAI-kod och implementeringsinformation – praktisk efterlevnad av transparens- och copyrightkraven.
- Svenska upphovsrättslagen, lag 1960:729 – ensamrätter, TDM, avtalslicenser, ansvar och ersättning.
- Proposition 2021/22:278, Upphovsrätten på den digitala inre marknaden – svenska förarbeten till DSM-genomförandet.
- United States Copyright Act, §§ 102, 107, 504 och 506 – originalitet, skyddets gränser, fair use och ansvar.
- U.S. Copyright Office, Copyright and Artificial Intelligence, del två och tre – mänskligt författarskap, AI-resultat, träning, licenser och reformbedömningar.
- Japans Copyright Act och kulturmyndighetens General Understanding on AI and Copyright – artikel 30-4 och icke-konsumtiv användning.
- Kinas Copyright Law 2020 och de interimistiska reglerna för generativa AI-tjänster – rättigheter, undantag, sanktioner och krav på lagliga träningskällor.
- Indiens Copyright Act 1957 och § 52 – datorgenererade verk, fair dealing, copyright societies och ansvar.
- South African Constitutional Court, CCT306/24 (2026) – grundlagsprövning av föreslagna fair-use- och digitala undantag.
- Bernkonventionen och TRIPS-avtalet – internationella minimirättigheter och trestegstestets begränsningar.
- DSM-direktivet 2019/790 (EUR-Lex)
- AI-förordningen 2024/1689 (EUR-Lex)
- Lag (1960:729) om upphovsrätt (Riksdagen)
- U.S. Copyright Office: Copyright and Artificial Intelligence
- EPRS: Generative AI and Copyright (Europaparlamentet)
Vidare läsning och policyunderlag
- Europaparlamentets studie Generative AI and Copyright – Training, Creation, Regulation (2025): glappet mellan generativ AI och EU:s nuvarande TDM-regler samt förslag om transparens och licensiering.
- Europaparlamentets resolution om copyright och generativ AI, antagen i mars 2026: politiska krav på respekt för opt-out, förbättrad förhandlingsmakt och kollektiv licensiering.
- EU-kommissionens rapporter om kollektiv förvaltning och utvidgad licensiering: institutionell utformning, representativitet och erfarenheter av ECL-modeller.
- U.S. Copyright Office, del tre om generativ AI-träning: den mest utförliga officiella jämförelsen av frivillig licensiering, tvångslicens, opt-out och fair use.
- WIPO:s arbete om AI och copyrightinfrastruktur: attribution, ersättning, register och gränsöverskridande rättighetsförvaltning.
- W3C TDM Reservation Protocol: tekniskt protokoll för maskinläsbara TDM-förbehåll och länkar till licenspolicy.
- C2PA Content Credentials: kryptografiskt bunden proveniens och dokumentation av digitalt innehålls ursprung och ändringar.
- IPTC:s riktlinjer för AI-opt-out, version 2.0: praktiska metoder för publicister och bildrättighetshavare att uttrycka AI- och datautvinningsförbehåll.
- Akademisk jämförelse av kontroll och ersättning vid AI-träning: avvägningar mellan ensamrätt, kollektiv licens, ersättningsrätt och marknadsmodeller.
Informationsläget i underlaget är bedömt per den 10 augusti 2026. Rättsläget förändras snabbt; nya avgöranden och EU-beslut kan ändra bedömningarna, och texten uppdateras med datum och versionshistorik.

