Utförandeplan

Omedelbart: slopa fregatterna och öppna kalkylen

Anskaffningen av de fyra fregatterna av Luleåklass ska stoppas.

Regeringen meddelade den 26 augusti 2026 att en signeringsceremoni för Sveriges anskaffning av fyra fregatter ska hållas den 31 augusti. Pressmeddelandet redovisar däremot inte något slutligt offentligt pris, någon fullständig livscykelkostnad eller villkoren för statens framtida ekonomiska åtaganden.

Om något bindande avtal ännu inte har undertecknats ska det inte undertecknas.

Om ett bindande avtal redan har undertecknats ska regeringen offentliggöra:

• kontraktets totala värde,
• vilka vapensystem och vilken ammunition som ingår,
• optioner och framtida tilläggsbeställningar,
• betalningsplanen,
• uppsägnings- och omförhandlingsvillkoren,
• redan upparbetade kostnader,
• samt kostnaden för att lämna eller begränsa affären.

Inga ytterligare optioner, följdbeställningar eller politiska åtaganden ska beslutas innan denna redovisning har lagts fram.

Samtidigt ska Försvarsmakten, FMV och Totalförsvarets forskningsinstitut inom tolv månader redovisa hur Sveriges prioriterade marina uppgifter ska lösas utan de fyra fregatterna.

Utredningen ska omfatta en kombination av:

• befintliga och moderniserade ytstridsfartyg,
• ubåtar,
• minförsvar,
• kustrobotar och annat kustförsvar,
• landbaserat luftvärn,
• obemannade luft- och sjösystem,
• sensorer och undervattensövervakning,
• skydd av hamnar, kablar och sjöförbindelser,
• samt operativ samverkan med våra nordiska och övriga Natoallierade.

Att slopa fregatterna betyder inte att Sverige ska slopa marinen.

Det betyder att regeringen ska bevisa att just fyra mycket kostsamma plattformar är den bästa användningen av Sveriges pengar, personal och tid.

En marin är en förmåga. Den är inte ett frikort för varje fartyg i försvarsindustrins katalog.

2026--2027: besluta, standardisera och pröva

Drönarvärnet inrättas som ett gemensamt program för:

• Försvarsmakten, inklusive Hemvärnet,
• Försvarets materielverk,
• Myndigheten för civilt försvar,
• berörda frivilliga försvarsorganisationer,
• kommuner och andra civila beredskapsaktörer där uppgifterna är civila,
• samt svenska företag och forskningsmiljöer genom konkurrensutsatta uppdrag.

Försvarsmakten ansvarar för militära krav, militär ledning, säkerhetsskydd och krigsorganisation.

FMV ansvarar för upphandling, teknisk integration och möjligheten att byta komponenter och leverantörer.

Myndigheten för civilt försvar ansvarar för samordningen med det civila försvaret och de samhällsviktiga kommunikationssystemen.

De frivilliga försvarsorganisationerna medverkar i rekrytering och utbildning inom sina beslutade kompetensområden.

Rollerna ska vara tydliga från första dagen:

Militära uppgifter utförs av militärt organiserad, utbildad, avtalad eller krigsplacerad personal. Civila deltagare har civila uppgifter och civila rapporteringsvägar. Inga privata miliser. Inga självständigt beväpnade drönargrupper.

Två olika typer av noder

Programmet ska från början skilja mellan två nivåer.

1. Högkvalificerade drönarvärnsnoder

Dessa innehåller sensorer, observationsdrönare, reservkraft, säkra samband, tekniska arbetsplatser, reservdelar och utbildad personal.

De första noderna är i huvudsak obeväpnade sensor-, sambands- och reparationsnoder. Bekämpning av fientliga system ska utföras av militära förband med godkända vapen- och motmedelssystem.

2. Enklare beredskaps- och materielpunkter

Dessa kan innehålla batterier, verktyg, reservdelar, sjukvårdsutrustning, skyddsutrustning, reservkraft och annan lokalt anpassad materiel.

De är billigare, enklare och betydligt fler.

Tiotusen beredskapspunkter betyder alltså inte tiotusen fullutrustade drönarcontainrar.

Tolv försöksnoder

Under 2027 byggs tolv högkvalificerade, obeväpnade försöksnoder på platser med skilda förutsättningar:

• stad och tätort,
• skogs- och glesbygd,
• kust och skärgård,
• hamn- och industriområde,
• transportled,
• samt områden med särskilt svår el- eller kommunikationsförsörjning.

Noderna ska prövas för:

• observation och rapportering,
• reservsamband,
• tekniskt underhåll och reparation,
• batteri- och reservdelshantering,
• skydd av samhällsviktig verksamhet,
• samverkan mellan militär och civil ledning,
• samt fortsatt funktion när andra noder eller centrala system slås ut.

Ett begränsat antal enklare beredskapspunkter ska prövas parallellt som en separat och betydligt billigare nodtyp.

Staten ska äga handlingsfriheten

Tekniska gränssnitt ska vara dokumenterade och utbytbara där säkerheten tillåter det.

Staten ska inte vara beroende av att alla framtida drönare, batterier, radiosystem, sensorer eller programvaror kommer från samma leverantör.

Hemliga komponenter får vara hemliga.

Men staten måste fortfarande veta hur systemen fungerar tillsammans och ha praktisk möjlighet att ersätta en leverantör som blir för dyr, för långsam eller tekniskt föråldrad.

När staten inte längre kan byta leverantör har staten inte köpt säkerhet. Den har sålt sin handlingsfrihet.

2027--2028: 40 operativa drönarvärnsnoder

Senast under 2028 ska minst en mobil sensor-, sambands- och reparationsnod finnas inom vart och ett av Hemvärnets 40 bataljonsområden.

Hemvärnet har en territoriell organisation med 40 bataljoner och redovisade 23 069 hemvärnssoldater under 2025. Det ger Drönarvärnet en befintlig nationell struktur att bygga vidare på -- inte en organisation som först måste uppfinnas.

Noderna ska:

• stå under ordinarie militär ledning när de används militärt,
• kunna verka lokalt om den centrala ledningen tillfälligt bryts,
• ha reservkraft och alternativa sambandsvägar,
• kunna flyttas när hotbilden förändras,
• samt kunna ersätta förlorad eller skadad materiel utan att hela systemet stannar.

Under övergången ska noderna kunna använda befintligt Rakel där behörighet och teknik medger det. De ska samtidigt förberedas för anslutning till SWEN, det nya system som tidigare benämndes Rakel generation 2, och till Försvarsmaktens egna ledningssystem.

Myndigheten för civilt försvar planerar pilotverksamhet för SWEN under 2026--2027, skarp migrering under 2028--2029 och full övergång för Rakelanvändarna senast 2030.

Reservdelar, batterier, antenner, reservkraft och ersättningsdrönare ska lagras regionalt.

En nod ska inte stå stilla därför att en viss specialskruv befinner sig i ett centrallager trettio mil bort.

Utbildningen: tre nivåer, ett tydligt ansvar

Målet är att 100 000 människor senast vid utgången av 2030 ska ha genomgått en dokumenterad och kvalitetssäkrad utbildning som är relevant för totalförsvaret.

Det kräver i genomsnitt omkring 25 000 utbildade personer per år från 2027 till 2030.

Målet delas i tre nivåer.

Nivå 1: grundläggande beredskap

Utbildningen kan omfatta:

• observation,
• rapportering,
• första hjälpen,
• lokal logistik,
• grundläggande samband,
• säker batteri- och materielhantering,
• samt civila rapporteringsvägar.

Denna nivå innebär inte någon militär stridsuppgift.

Nivå 2: teknisk beredskap

Utbildningen kan omfatta:

• reservkraft,
• radio och antennsystem,
• sensorer,
• teknisk felsökning,
• reparation,
• reservdelshantering,
• drönarunderhåll,
• samt samband under störda förhållanden.

Nivå 3: militär specialistförmåga

Denna nivå kan omfatta:

• militär drönarflygning,
• navigation i störd miljö,
• ledning och målrapportering,
• motmedel,
• elektronisk krigföring,
• kvalificerad sensoranvändning,
• samt andra uppgifter som kräver militär utbildning och krigsplacering.

Militära specialistroller bemannas genom värnplikt, anställning, Hemvärnsavtal eller andra godkända frivilligavtal med krigsplacering.

Ingen person ska räknas flera gånger därför att samma person genomgår flera kurser.

Varje utbildningsnivå ska ha:

• tydligt kunskapsmål,
• praktiskt prov,
• dokumenterad giltighetstid,
• repetitionskrav,
• ansvarig utbildningsorganisation,
• samt en bestämd uppgift i kris eller krig.

Sverige har 18 frivilliga försvarsorganisationer som redan rekryterar och utbildar människor för civila och militära specialistuppgifter. De är en befintlig resurs, men deras utbildningskapacitet och finansiering måste byggas ut om målet om 100 000 människor ska vara mer än en siffra i ett valmanifest.

2028--2030: 100 prioriterade drönarvärnsnoder

Senast 2030 ska Sverige ha sammanlagt 100 högkvalificerade drönarvärnsnoder.

De ska prioriteras till områden där bortfall skulle få stora konsekvenser, exempelvis:

• hamnar,
• järnvägs- och vägknutpunkter,
• energiförsörjning,
• vattenförsörjning,
• sjukvård,
• telekommunikation,
• militär mobilisering och logistik,
• kust och skärgård,
• samt annan samhällsviktig infrastruktur.

Exakta placeringar behöver inte offentliggöras.

Däremot ska staten offentligt kunna redovisa hur många noder som är operativa, hur många som har övats, vilken tillgänglighet de har och vad programmet kostar.

Sverige eller europeiska samarbetspartner ska bygga upp kapacitet för:

• produktion,
• systemintegration,
• programvaruunderhåll,
• reparation,
• batteri- och reservdelsförsörjning,
• samt snabb ersättning av förlorad utrustning.

Nätverket ska övas varje år under förhållanden där:

• mobiltelefonin är utslagen,
• internetförbindelserna är störda,
• elnätet delvis har fallit,
• enskilda noder har förstörts,
• satellitnavigationen är otillförlitlig,
• och den centrala ledningen periodvis inte går att nå.

Ett system som bara fungerar när allt annat fungerar är inte ett beredskapssystem.

Det är en demonstration.

2030--2034: nationell utbyggnad efter bevisad effekt

Efter en oberoende effektutvärdering kan nätet byggas ut till högst en högkvalificerad drönarvärnsnod per kommun, sammanlagt upp till 290 noder.

Utbyggnaden ska inte ske automatiskt.

Den ska beslutas utifrån:

• uppmätt militär och civil nytta,
• faktisk tillgänglighet,
• utbildningsresultat,
• kostnad per operativ nod,
• förmåga att fungera vid bortfall,
• leverantörsberoende,
• samt lärdomar från teknikutveckling och krig.

De enklare beredskaps- och materielpunkterna kan därefter byggas ut stegvis mot tusentals platser.

Ett långsiktigt tak på 10 000 punkter kan prövas, men först efter en separat kostnadsberäkning, tydliga krav på innehållet och återkommande revision.

Tiotusen får aldrig bli ett heligt tal.

Vi ska bygga så många punkter som gör Sverige starkare -- inte så många som gör en broschyr imponerande.

Kostnader

Offentliga uppgifter och deras status

Fyra fregatter av Luleåklass: omkring 40 miljarder kronor

Beloppet är en preliminär uppgift som återgivits i branschpress. Staten har ännu inte offentliggjort ett fast slutpris eller en fullständig livscykelkostnad. Regeringen har meddelat en signeringsceremoni den 31 augusti 2026, vilket gör kravet på full ekonomisk redovisning omedelbart.

GUTE II och andra luftvärns- och antidrönarsystem: 8,7 miljarder kronor

Avtalen omfattar bland annat ledningssystem, sensorer, elektronisk krigföring, verkanssystem, ammunition och fordon. Leveranserna ska ske under 2027 och 2028.

Saabs mobila drönarskydd: cirka 2,6 miljarder kronor

Denna beställning ingår i den samlade satsningen på 8,7 miljarder kronor och får därför inte räknas som en ytterligare separat finansiering av Drönarvärnet.

SWEN, tidigare Rakel generation 2: 2,3 miljarder kronor i redovisad etableringsfinansiering för 2025--2027

Systemet är en bred nationell kommunikationssatsning för samhällsviktiga aktörer. Det är inte Drönarvärnets privata nät och får inte bokföras som om pengarna hade avsatts enbart för detta program.

Nato-interoperabla ledningsstödssystem: ramavtalsvärde 1,5 miljarder kronor

Detta är ett sjuårigt ramavtal. Ett ramavtalsvärde är ett högsta möjligt värde, inte en redan gjord utbetalning.

Drönarvärnsnoden -- öppet planeringsantagande

En högkvalificerad, lokal och obeväpnad sensor-, sambands- och reparationsnod beräknas i AIP:s öppna planeringsantagande kosta mellan fem och tolv miljoner kronor.

Beräkningen består av:

• 10--12 säkra observations- och värmekameradrönare samt två dockningssystem: 2--5 miljoner kronor
• container eller släp, arbetsplatser, reservkraft, batterier och klimatanläggning: 1--2 miljoner kronor
• radio, antennmast, lokalt datorsystem, cyberskydd och reservsamband: 1--3 miljoner kronor
• reservdelar, lokal introduktionsutbildning, integration och inledande underhåll: 1--2 miljoner kronor

Detta är ett planeringsantagande -- inte en påstådd offert från en leverantör.

Kalkylen omfattar inte:

• vapen och militära effektorer,
• hemliga kryptosystem,
• permanenta byggnadsarbeten,
• fast personal,
• årlig drift,
• framtida ersättningsmateriel,
• eller kostnaden för det nationella utbildningsmålet om 100 000 människor.

Dessa kostnader ska redovisas separat.

Vi tänker inte jämföra hela kostnaden för fyra beväpnade örlogsfartyg med priset på ett tomt containerskal.

Samma rubriker ska användas för båda alternativen:

Investering. Personal. Utbildning. Drift. Ammunition. Underhåll. Uppgradering. Leverantörsberoende. Livslängd. Försvarseffekt.

Investeringsram med 30 procents säkerhetspåslag

• 40 noder: 260--624 miljoner kronor
• 100 noder: 650 miljoner--1,56 miljarder kronor
• 290 noder: 1,89--4,52 miljarder kronor

De enklare beredskaps- och materielpunkterna omfattas inte av denna styckkostnad.

De får inte byggas ut till 10 000 innan staten har redovisat vad varje punkt ska innehålla, vad den kostar att hålla i drift och vilken faktisk beredskapseffekt den ger.

Utbildningen får en egen kalkyl

Utbildningen av 100 000 människor ingår inte i nodkostnaden.

Innan utbildningen skalas upp fullt ska regeringen redovisa:

• kostnad per utbildningsnivå,
• utbildningens längd,
• antal tillgängliga instruktörer,
• behov av övningsmateriel,
• kostnad för repetitionsutbildning,
• administration och kompetensregister,
• samt vilka deltagare som ska krigsplaceras.

De första utbildningarna kan starta tillsammans med försöksnoderna.

Men det nationella målet får inte gömmas som en liten rad i containerns styckepris.

Hundratusen utbildade människor är en stor försvarsreform. Då ska den också ha en egen budget.

Finansiering och omprioritering

Drönarvärnet ger ingen direkt ekonomisk intäkt.

Det är försäkring, beredskap och försvarsförmåga.

Den första investeringsramen på högst 1,6 miljarder kronor för 100 högkvalificerade noder ska finansieras genom en omprioritering inom framtida försvarsmaterielplanering.

Omkring 40 miljarder kronor är ett preliminärt planeringsvärde för fregattaffären. Det är inte en säck pengar som redan står på Finansdepartementets golv.

Från det möjliga omprioriteringsutrymmet måste staten först räkna bort:

• redan gjorda kostnader,
• eventuella kostnader för avbrytande eller omförhandling,
• och de alternativa investeringar som krävs för luftförsvar, ubåtsjakt, kustförsvar och skydd av sjöförbindelser.

Det återstående utrymmet ska stanna inom totalförsvaret och användas för:

• Drönarvärnets noder,
• utbildning,
• ammunition och reservdelar,
• robusta samband,
• sjukvårds- och reparationsberedskap,
• civil motståndskraft,
• alternativa marina och kustnära förmågor,
• samt svensk och europeisk produktionskapacitet.

Det militära försvaret har genom försvarsbeslutet tillförts mer än 170 miljarder kronor för perioden fram till 2030. Detta är den övergripande förstärkningen av försvaret -- inte en extra finansieringskälla som får räknas ovanpå fregattutrymmet en gång till.

Ett nät med 100 kvalificerade noder motsvarar med dagens planeringsantagande ungefär 0,4--0,9 procent av den förstärkningen.

Det är en storleksjämförelse.

Det betyder inte att pengarna redan är reserverade.

GUTE II, SWEN och de Nato-interoperabla ledningssystemen kan bidra med delar av infrastrukturen. Men redan beslutade anslag får inte bokföras en gång till och presenteras som nya pengar till Drönarvärnet.

Samma krona får bara räknas en gång. Även när en försvarsminister håller pressträff.

Det vet vi

• Regeringen har meddelat att en signeringsceremoni för fregattanskaffningen ska hållas den 31 augusti 2026.
• Något fullständigt offentligt slutpris eller någon offentlig livscykelkostnad för fregatterna har inte redovisats.
• Hemvärnet har 40 bataljoner och redovisade 23 069 hemvärnssoldater under 2025.
• Sverige har 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till det civila och militära försvaret.
• Under jaktåret 2024/2025 löstes 260 047 statliga jaktkort. Naturvårdsverkets statistik redovisar däremot inte något samlat nationellt antal jaktlag.
• Sverige har redan beställt betydande luftvärns-, antidrönar-, sambands- och ledningsförmåga.
• SWEN ska stegvis ersätta det nuvarande Rakelsystemet, med planerad migrering från 2028 och full övergång senast 2030.

Det vet vi ännu inte

• Den exakta rättsliga formen och de ekonomiska villkoren för dokumenten som ska undertecknas den 31 augusti.
• Fregatternas slutliga inköpspris, exakta beväpning och fullständiga livscykelkostnad.
• Kostnaden för att avbryta eller omförhandla affären om bindande avtal undertecknas.
• Hur många operativa enheter som ingår i GUTE II och deras styckepris.
• Det slutliga upphandlade priset på en säkerhetsgodkänd svensk drönarvärnsnod.
• Kostnaden för en enklare beredskaps- och materielpunkt.
• Den fullständiga kostnaden för att utbilda och repetitionsutbilda 100 000 människor.
• De årliga kostnaderna för personal, övningar, drift, underhåll och ersättningsmateriel.
• Hur stor del av befintliga sambandssystem som kan användas utan nya investeringar.
• Vilken kombination av alternativa marina system som ger samma eller bättre samlade försvarseffekt än de fyra fregatterna.

Att vi inte vet allt är inget argument för att fortsätta i mörker.

Det är ett argument för att tända lampan.

Beslut nu

Ansvarsfull intelligens i politiken föreslår att Sverige:

• stoppar anskaffningen av de fyra fregatterna,
• öppet redovisar alla ingångna åtaganden och kostnader,
• inom tolv månader tar fram en alternativ plan för Sveriges marina luftförsvar, ubåtsjakt, kustförsvar och sjöförbindelser,
• startar Drönarvärnet under 2027 med tolv försöksnoder,
• bygger ut nätet till 40 operativa noder under 2028,
• bygger 100 högkvalificerade noder senast 2030,
• avsätter en första investeringsram på högst 1,6 miljarder kronor för dessa hundra noder,
• bygger utbildningskapacitet för målet om 100 000 människor med dokumenterad beredskapskompetens,
• och beslutar om fortsatt utbyggnad först efter öppet redovisad kostnad och bevisad effekt.

En utbyggnad över 100 högkvalificerade noder kräver ett nytt beslut.

En utbyggnad mot 10 000 enklare beredskapspunkter kräver en egen kalkyl.

Utbildningsmålet kräver en egen ekonomisk ram.

Och varje större beslut ska följas av en offentlig redovisning där hemliga operativa uppgifter kan ligga i en sekretessbelagd bilaga -- men där kostnader, mål och resultat inte försvinner bakom ordet säkerhet.

Principen är enkel:

Redovisa vad vi vet.

Märk ut vad vi uppskattar.

Säg öppet vad vi ännu inte vet.

Och låt inte osäkerheten bli ett skäl att överlämna politiken till försvarsindustrins katalog.

Slopa fregatterna.

Bygg Drönarvärnet.

Bygg ett Sverige som inte går att stänga av.

Det är så ansvarsfull intelligens ser ut när den lämnar talarstolen och börjar försvara landet.