Fri AI där den hjälper. Hårda regler där den kan skada.

Reglera konsekvensen – inte intelligensen

En AI som hjälper en sjuksköterska att sammanfatta en journal är inte samma sak som en AI som själv avgör vilken behandling en patient ska få.

Ett verktyg som hjälper ett litet företag att skriva kod är inte samma sak som ett system som identifierar och övervakar människor på gatan.

Ändå handlar AI-debatten alltför ofta om tekniken som om den vore ett enda problem med ett enda svar. Det är en intellektuellt bekväm ståndpunkt – och politiskt oduglig.

Sverige ska inte bli ett laglöst laboratorium. Men vi ska heller inte bygga ett digitalt tillståndssamhälle där varje idé måste passera jurister, konsulter och myndigheter innan någon ens får undersöka om den fungerar.

Vi vill ha Europas enklaste regler för säker AI – och Europas starkaste skydd där AI kan skada människors kropp, frihet eller privatliv.

Principen är enkel:

Frihet för verktyget. Ansvar för konsekvensen.

Tre risknivåer – inte tretusen regler

Svensk och europeisk AI-reglering ska utgå från vad ett system faktiskt gör, vilken makt det får över människor och vilken skada det kan orsaka.

Inte från att programvaran råkar innehålla AI.

Grönt – låt människor bygga

AI med liten risk ska kunna utvecklas och användas utan särskilda tillstånd.

Det gäller verktyg för programmering, översättning, administration, sökning och kunskapsstöd. Det gäller forskning, produktutveckling, kreativt arbete, kundservice, dokumentation, planering och logistik – inte minst hjälpmedel som ger människor med funktionsnedsättning större frihet.

Här behövs ingen särskild AI-byråkrati. Vanlig lag gäller redan.

Bedrägeri är bedrägeri även med AI. Diskriminering är diskriminering även med AI. Sekretessbrott blir inte mindre olagliga för att en språkmodell används.

Men staten ska inte lägga ytterligare ett lager av tillstånd, avgifter och förhandsprövningar ovanpå detta enbart därför att tekniken är ny.

Ingen generell AI-licens. Ingen AI-skatt. Ingen förhandsprövning av vanliga AI-verktyg.

När risken är liten ska tröskeln också vara liten.

Gult – när AI får makt över människor

Kraven ska skärpas när AI går från att hjälpa en människa till att bedöma henne.

Det gäller system som påverkar människors rättigheter, försörjning, utbildning eller tillgång till viktiga samhällstjänster – exempelvis inom rekrytering, kreditgivning, försäkring, myndighetsutövning, socialförsäkringar, utbildningsantagning, rättsväsende och kritisk infrastruktur.

Då ska den enskilde få veta när AI haft en väsentlig roll. Beslutet ska loggas och kunna granskas. De avgörande faktorerna ska kunna förklaras, och den som drabbas ska ha rätt till en verklig mänsklig omprövning.

Framför allt måste en fysisk eller juridisk person bära ansvaret.

”Datorn sade nej” är ingen förklaring. Det är en kapitulation.

En maskin kan räkna, rekommendera och hitta mönster. Men juridiskt och moraliskt ansvar kan aldrig outsourcas till matematiken.

Rött – när kropp, frihet och privatliv står på spel

Här ska regleringen vara hård.

Det gäller AI som fattar medicinska beslut med risk för allvarlig patientskada eller behandlar mycket känsliga personuppgifter. Det gäller biometrisk identifiering och övervakning, manipulation av barn och andra utsatta människor samt automatiserade beslut som kan beröva någon friheten eller andra grundläggande rättigheter.

Samma stränga syn ska gälla sexuella och bedrägliga deepfakes samt system som försöker bygga permanenta beteendeprofiler över människors privatliv.

Här räcker inte ett användarvillkor på sida 47.

Här krävs verkliga rättigheter, tydliga gränser och någon som kan ställas till ansvar.

Vården ska använda AI – patienten ska inte vara försöksmaterial

Vården visar varför både teknikromantikerna och förbudsivrarna har fel.

Svensk sjukvård tyngs av administration, väntetider, bristande informationsöverföring och personalbrist. Att avstå från AI av princip vore inte försiktighet. Det vore att försvara ineffektiviteten.

AI ska användas offensivt för dokumentation, journalsammanfattningar, schemaläggning, läkemedelskontroller, diagnostiskt stöd, bildanalys, forskning och beslutsstöd.

Men gränsen ska vara glasklar:

Ju större risk för patientens liv och hälsa, desto starkare krav på mänskligt ansvar, validering och uppföljning.

När ett AI-system har väsentlig betydelse för diagnos eller behandling ska det finnas en namngiven vårdgivare och ett tydligt professionellt ansvar. Kliniska system ska följas upp på verkliga svenska patienter och patientgrupper så att fel, snedvridningar och försämrad prestanda upptäcks. Allvarliga incidenter ska rapporteras.

Patienten ska aldrig hamna i ett ingenmansland mellan läkaren och algoritmen.

AI får hjälpa läkaren att bli bättre. Den får aldrig bli en ursäkt för att ingen längre är ansvarig.

Patientdata är inte gratis råvara

En patientjournal innehåller några av de mest privata uppgifter en människa kan lämna ifrån sig: sjukdomar, psykisk hälsa, genetik, sexualitet, missbruk, graviditeter och familjehistoria.

Detta får inte förvandlas till kommersiell träningsråvara bara därför att tekniken gör det möjligt.

Användning av patientuppgifter för AI ska kräva tydlig rättslig grund, ett bestämt ändamål och starka tekniska och organisatoriska skydd. Data ska inte samlas in eller spridas därför att det är bekvämt.

När samma resultat kan nås genom lokal behandling, pseudonymisering, federerad träning, säkra forskningsmiljöer eller andra integritetsskyddande metoder ska dessa lösningar gynnas.

Offentlig vård ska heller inte skriva kontrakt där patienternas information i praktiken blir betalningen till leverantören.

Patienten söker vård. Patienten säljer inte sitt privatliv.

Ingen biometrisk massövervakning

Ett fritt samhälle ska inte kräva att människor identifierar sig inför en maskin varje gång de går över ett torg.

Vi motsätter oss generell och kontinuerlig biometrisk massövervakning i offentliga miljöer.

Riktad användning vid särskilt allvarlig brottslighet måste vara just riktad: rättsligt kontrollerad, proportionerlig, tidsbegränsad och möjlig att granska.

Det finns en avgörande skillnad mellan att leta efter en misstänkt mördare och att göra hela befolkningen sökbar dygnet runt.

Tekniken gör båda möjliga.

Politikens uppgift är att förstå skillnaden.

Personlig AI ska få vara personlig

Personlig integritet får inte bli ett argument mot all personlig AI.

Människor ska kunna välja en AI som känner deras kalender, språk, dokument och preferenser. Men maktförhållandet måste vara tydligt.

Användaren ska kunna se vilken information som sparas, radera den, flytta den och säga nej till sekundär användning. Det ska framgå om uppgifterna används för träning eller andra kommersiella ändamål.

Integritet betyder att människan har kontroll över sin information.

Det betyder inte att staten ska förbjuda henne att använda den.

Stoppa deepfake-bedrägeriet – inte satiren

AI gör det möjligt att imitera människors ansikten och röster till mycket låg kostnad. Där behövs tydliga regler.

Ingen ska kunna använda tekniken som sköld för bedrägeri, utpressning, sexuella övergrepp eller för att framställa en verklig människa som om hon sagt eller gjort något som aldrig har hänt.

Manipulerat material som rimligen kan misstas för verklighet ska märkas tydligt.

Men parodi, konst, satir och uppenbar fiktion ska inte bli ett nytt tillståndspliktigt område.

Reglera bedrägeriet och skadan. Inte fantasin eller verktyget.

Det offentliga ska använda sin köpkraft

Staten, kommunerna och regionerna är några av Sveriges största kunder. Det ger dem makt – om de förstår att använda den.

När offentlig sektor köper AI med hög risk ska avtalen kräva dokumenterad säkerhet, tydligt ansvar, möjlighet till revision och kontroll över känsliga data. Det ska finnas öppna exportformat, incidentrapportering, rimlig insyn och en verklig möjlighet att byta leverantör.

Sverige ska inte låsa vård, myndigheter och kommuner till ett enda amerikanskt, kinesiskt eller europeiskt företag därför att ingen tänkte på utträdesklausulen när avtalet skrevs.

Den som kontrollerar kundrelationen och datan kommer till slut att kontrollera marknaden.

Det offentliga måste förstå detta innan kontraktet skrivs – inte tio år senare.

En dörr in – inte fem myndigheter och sju konsulter

Företag som vill utveckla seriös AI i Sverige ska inte behöva få fem olika besked från fem olika myndigheter.

PTS, IMY, Läkemedelsverket, Finansinspektionen, Swedac och andra berörda myndigheter ska därför samordna en gemensam ingång för AI-frågor.

En dörr in. Ett besked. En ansvarig process.

Mindre företag, forskare, kommuner och vårdgivare ska kunna få hjälp att avgöra vilken riskklass ett projekt tillhör och vilka krav som faktiskt gäller.

Det är bättre att myndigheten hjälper människor att göra rätt före lanseringen än att den skriver bötesbeslut tre år senare.

Bygg sandlådor – inte väntrum

EU-reglerna ger möjlighet till regulatoriska sandlådor. Sverige ska använda dem på riktigt.

Företag, universitet och offentlig sektor ska tillsammans med tillsynsmyndigheterna kunna pröva ny AI under kontrollerade former. Sjukvård, offentlig förvaltning, industri, energi, utbildning och cybersäkerhet ska prioriteras.

Varje försök ska ha ett slutdatum, ett tydligt mål och mätbara säkerhetskrav. Om tekniken fungerar och uppfyller kraven ska den också kunna gå vidare.

En sandlåda där projektet tvingas stanna är bara ett väntrum med modernare namn.

Lägg inte ett svenskt regelberg ovanpå Europas

Europa har redan beslutat om en omfattande AI-förordning. Sverige ska inte bidra till 27 nationella regelverk ovanpå den.

Som huvudregel ska vi inte införa egna generella krav på AI-modeller och AI-företag där EU redan reglerar samma fråga.

Svenska regler ska koncentreras till de områden där Sverige faktiskt har ett eget ansvar: vården, myndighetsutövningen, sekretessen, den offentliga upphandlingen, arbetsformerna och skyddet för grundliggande fri- och rättigheter.

I Bryssel ska Sverige driva samma linje. Varje ny regel måste kunna besvara tre frågor:

• Vilken konkret skada ska regeln förhindra?
• Finns det ett enklare sätt att göra det?
• Är nyttan större än kostnaden för alla som måste följa den?

Om ingen kan svara på den första frågan ska regeln inte finnas.

Öppna modeller är inte ett brott

Öppen teknik skapar konkurrens. Den gör det möjligt för universitet, mindre företag och europeiska aktörer att bygga vidare utan att först be ett fåtal globala plattformar om lov.

Öppen källkod och öppna modeller ska därför inte behandlas som farligare enbart därför att fler kan använda dem.

Regleringen ska utgå från systemets kapacitet, användning och faktiska risk – inte från dess affärsmodell.

Vi tänker inte bekämpa ett nytt AI-monopol med regler som bara monopolisten har råd att följa.

Varje AI-regel ska ha ett bäst före-datum

Tekniken utvecklas fort. Lagstiftningen gör det inte.

Nya svenska AI-specifika regler ska därför som huvudregel utvärderas efter tre år.

Har problemet förändrats ska regeln förändras. Har den misslyckats ska den bort. Har tekniken eller marknaden redan löst problemet ska staten inte fortsätta administrera gårdagens risk.

Det gamla systemets favoritord är permanent.

Teknikens favoritord är nästa.

Politiken måste klara av båda.

Våra första beslut

Under mandatperiodens första 100 dagar vill vi:

• Skapa en gemensam svensk ingång för AI-reglering och regulatoriska sandlådor.
• Ge vården en nationell snabbväg för säker prövning av AI som kan minska administration, väntetider och medicinska fel.
• Införa gemensamma krav för offentlig upphandling av högrisk-AI: ansvar, revision, dataportabilitet och säkerhet.
• Stoppa nya generella svenska AI-regler när regeringen inte kan visa vilken konkret skada de ska förhindra.
• Ta fram tydliga nationella riktlinjer för patientdata, biometriska data och annan mycket känslig information i AI-system.
• Ge människor en fungerande rätt att få betydelsefulla automatiserade beslut förklarade och mänskligt omprövade.
• Driva i EU att framtida AI-regler ska vara teknikneutrala, riskbaserade och möjliga även för mindre företag att följa.
• Kräva regelbunden avvecklingsprövning av svensk AI-speciallagstiftning.

Vår princip

Vi är inte rädda för artificiell intelligens.

Vi är rädda för dålig maktutövning, dålig säkerhet och monopol som ingen längre kan utmana. Det är något helt annat.

AI kan ge läkaren mer tid med patienten, läraren mer tid med eleven och företagaren möjlighet att konkurrera med ett bolag som är hundra gånger större. Den kan hjälpa forskaren att upptäcka mönster som ingen människa hade kunnat finna ensam.

Det vore absurt att reglera bort allt detta därför att tekniken också kan missbrukas.

Men det vore lika absurt att låtsas att patientjournaler, ansikten, röster och beslut om människors liv är vilken data som helst.

Därför väljer vi en annan väg:

Stor frihet där risken är liten.

Hårt ansvar där konsekvensen är stor.

Starkt skydd för kroppen, friheten och privatlivet.

Framför allt:

Reglera vad AI gör med människor – inte att AI finns.

Det är så Sverige skyddar människan utan att stänga dörren till framtiden.

Det är ansvarsfull intelligens i politiken.